Kurdishflower

Politiskt deprimerad.

2012-02-08T15:24:00.003+01:00

Jag kopierar in en text här på bloggen som jag tycker är en av de viktigaste texterna jag läst på länge, det är en debattkrönika av Maria Sveland på DN.

Jag blir mörkrädd och får ont i magen, är detta en framtiden min lilla dotter ska gå till mötes? Jag blir bara mer och mer orolig. Jag tänker såhär, om vi är många som sprider detta budskap vidare så kanske vi kan få några att vakna upp och inte låta dessa mentalthandikappade människor vinna, kanske finns det tillräckligt mycket mänsklighet kvar i den här världen så att våra barn får en någorlunda trygg framtid?!

Jag hoppas det från djupet av mitt hjärta.

Texten är lång, men jag lovar den är läsvärd, så lägg ner några extra minuter och läs igenom den.

"Går vi ett nytt 30-tal till mötes? I land efter land växer sig högerextremismen allt starkare, med sin rasism och antifeminism. Författaren Maria Sveland hör den hatiska tonen skruvas upp också bland svenska krönikörer och nätdebattörer.

Hur märker man att kartan håller på att ritas om? Man läser något här, ser något där, små tecken som vart och ett för sig inte behöver betyda något väsentligt men som tillsammans bildar ett större sammanhang. Kroppen reagerar först, ett ordlöst fladder i bröstkorgen, värken i magen och så plötsligt framträder bilden allt tydligare och obehagligare.

En bok kommer med posten, ”De hatade” av Magnus Linton. Det är en liten bok utgiven på bokförlaget Atlas men med ett innehåll som får mitt hjärta att bulta upprört och gör mig sömnlös flera kvällar i rad. Lintons reportagebok skildrar det som händer just nu i Ungern och Nederländerna och hur det hänger ihop med händelserna på UtØya. Det är en skildring av ett wEuropa där de högerradikala partierna vuxit sig allt större och intagit parlament i land efter land. I Ungern finns det nyfascistiska partiet Jobbik som byggt sin framgång på ”zigenarfrågan” och numera är landets tredje största parti. I Holland finns Geert Wilders och PVV som med sina 15 procent kan ställa krav på regeringen – slöjförbud, halalförbud, moskéförbud, kort sagt en kriminalisering av islam.

Det ser inte bättre ut i resten av Europa. I Finland har vi Sannfinländarna, i Danmark Dansk Folkeparti, i Frankrike Front National, i Sverige har vi SD och i Norge har de Fremskrittspartiet. Jag läser och skäms över att jag inte fattat omfattningen, det här är på inga sätt nyheter, flera andra har skrivit och rapporterat om läget. Men min punkt, där den där skavande magkänslan plötsligt blir formulerad, är när jag läser Lintons bok. Där och då om kvällarna faller bitarna på plats och helheten gör mig sömnlös och sömnlös och sömnlös.

Den helgen åker jag till Berlin med min nioåring på en sedan länge planerad resa som blir aktuell på ett helt annat sätt än vad som var meningen. Vi promenerar runt i en iskall stad, mitt i Europas historia och tittar på muren och Förintelsemonumentet, går vidare till Historiska museet där hela framväxten av nationalsocialismen finns åskådligjord med hjälp av bilder, texter och gamla filmer och plötsligt känns det så fruktansvärt nära. Jag fryser och tänker på det som historikern Thomas von der Dunk säger i intervjun i Lintons bok. Att situationen i Europa just nu påminner starkt om tiden före andra världskriget.

Var det så här det var på 30-talet? Små enstaka artiklar och nyhetsinslag som började dyka upp här och där, med en ny andemening. En ny riktning. För visst måste det ha varit så, då som nu, att de högerradikala partierna påverkar det allmänna politiska klimatet så att det som förr betraktades som tokhöger med drag under galoscherna allt oftare slinker in och sipprar ner. Dyker upp där man minst anar det.

Som en kväll i december när jag ser på Aktuellt. De visar ett reportage där reportern Bert Sundström återbesöker sin gamla hemstad Borlänge och beskriver förändringarna. Arbetskraftsinvandringen från Sydeuropa och Finland, säger Bert, har nu ersatts av flyktingmottagningar där 97 procent kommer från Somalia. I förbifarten upplyser han oss också om att hälften av de 350 somalierna som kommit i år var analfabeter, vad nu det har med saken att göra. Efter detta ger han ännu ett exempel på förändringen: ett nytt fotbollslag med nästan bara invandrare i truppen, Dalkurd, är på vippen att knäcka Dalarnas fotbollsstolthet Brage. Nationalismen har alltid frodats i sportkulturen.

Som vanligt reagerar min kropp före mitt medvetande. En gnagande oro som jag förstår först när den efterföljande studiodebatten tar plats. I min tv, i mitt rum, i mitt hem står SD:s Jimmie Åkesson och Centerpartiets Annie Lööf på var sin sida av studiobordet och rubriken för deras debatt är ”Har invandringen gått för långt?” En rubrik och ett upplägg som redaktionen för Aktuellt bestämt, men som är som skapad av och för Sverigedemokraterna. Jimmie Åkesson ser trygg ut i sin kostym, nickar allvarligt för att understryka sina oemotsagda drapor med legitimt stöd av reportaget vi nyss sett som tycks vara inne på samma linje.

Han säger saker om att det är ”ett problem och misslyckande” att Borlänge fått ta emot en så ”svårintegrerad grupp som somalier”. Programledaren som heter Lennart nickar och hummar och plötsligt är det en sanning att somalier är en svårintegrerad grupp utan att Åkesson avkrävs någon mer specifik förklaring eller exempel för detta påstående.

Gränserna förflyttas sakta men säkert åt höger. Socialdemokratin genomgår sin största kris i partiets historia, ord har fått nya betydelser. Moderaterna är det nya arbetarpartiet och i stället för klass pratar KD om inkomstspridning (som i deras ögon inte alls handlar om orättvisa utan är något positivt) medan Carl Bildt twittrar ogenerat från konferensen i Davos där världssvälten ska diskuteras: ”Ser fram emot World programme-middagen i kväll. Global hunger är ett brådskande ärende”. Nyligen sa tydligen Angela Merkel att mångkulturalismen misslyckats.

Men det är först när jag läser Magnus Lintons avsnitt om massakern på UtØya som jag förstår hur hatet mot mångfalden hör ihop med antifeminismen som blomstrar i medierna bland reaktionära ledarskribenter, högerkonservativa och liberala tankesmedjor som Timbro och Axess, bloggar och nätdebattörer.

Linton skriver om faran med att betrakta Breiviks tankar om förrädarna som en enslings verk. Många delar Breiviks föreställning om att det finns ett antal sanningar som inte får sägas på grund av makten.

”Det Breivik kallar ’kulturmarxism’ heter i den mer etablerade världen ’politisk korrekthet’, men grundtanken är densamma; vissa sanningar får inte sägas och det sprängstoff som aldrig kommer till ytan handlar alltid – för både extremister och högeretablissemang – om feminism och mångfald, den politiska korrekthetens två kärnor.”

Mattias Gardell är inne på samma spår i sin lysande och viktiga text i Feministiskt Perspektiv (13/1). De värsta förrädarna i Breiviks värld är kvinnor och framför allt feminister eftersom de underblåser multikulturalism och har feminiserat västerländska män som nu vet hur man byter blöjor men inte hur man slåss. Breivik skriver i sitt manifest: ”Den europeiska civilisationens öde vilar ytterst på de europeiska männens handfasta motstånd mot den politiska korrekta feminismen”.

Jag läser och undrar hur samhället blev så skevt att Borlänges ”problem” med invandringen får ta plats i Aktuellt medan tystnaden om denna enorma politiska och kulturella förändring, som sker mitt framför våra ögon, förblir i medieskuggan?
Jag klandrar och frågar mig igen och åter igen: Varför har jag inte insett och förstått detta tidigare? Vi, jag, visste ju att Breiviks främsta mål var att döda Gro Harlem Brundtland, att hans kvinnohat var lika starkt (starkare?) som hans hat mot muslimer och invandrare.

Just hatet mot det så kallat politiskt korrekta, eller kulturmarxismen, är ett genomgående tema bland antifeministiska bloggare som Pär Ström och Pelle Billing. I deras värld råder en stats- och mediefeminism som utövar en hegemonisk kontroll över åsikter och värderingar. Och eftersom gränserna långsamt förskjutits kallar ingen Pär Ström eller Pelle Billing för de extremister de faktiskt är, tvärtom bjuds de in till tv-soffor och debatter och erbjuds utrymme på olika forum.

Under hösten har attackerna mot feminismen varit regelbundna och mer aggressiva och hatfyllda än någonsin, något som nättidningen Feministiskt Perspektiv som enda medium uppmärksammat genom en ambitiös kartläggning och granskning av antifeministerna. Genom att närläsa nättrådar och bloggar urskiljs vissa gemensamma nämnare, som att hatet mot muslimer, judar, svarta och homosexuella går hand i hand med kvinnohatet och antifeminismen.

De tillhör samma tankekomplex, skriver Paula Melkerson (Feministiskt Perspektiv 13/1) och beskriver uppsättningen ”Skärpning gubbar” som var en scenisk läsning av en högerextrem nättråd på Teater Galeasen.

”I nättråden omtalades kvinnor som ’sliddjur’ vars enda existensberättigande bestod i att reproducera rasen. Och till och med den funktionen ifrågasattes, eftersom svenska kvinnor ansågs ’rasblanda’ för mycket och därför borde avrättas för förräderi.”

Hatet mot Turteaterns uppsättning av Scum-manifestet gick i samma anda. Både Pär Ström och Pelle Billing skapade ett drev på sina bloggar som flera andra antifeministiska bloggare snabbt anslöt sig till och skrev egna texter på samma tema. Förutom en våg av protester och demonstrationer uttalades rena dödshot.

Längst gick bloggaren ”Medborgare X” som skrev:
”För visst är det så att inte enbart en våldtagen feminist är en bra feminist. En mördad feminist är en ännu bättre feminist. Varför inte börja med Andrea Edwards själv. Henne kan man hitta på följande adress.”

Frågan är inte om denna aggressiva, hatiska ton påverkar oss utan hur den påverkar oss. Hur den avtrubbar oss alla. Hur den förflyttar gränserna ytterligare. Hatets närvaro, även om det ”bara” skulle existera på nätet, gör att vi alla genomgår en normaliseringsprocess likt den som misshandlade kvinnor genomgår. Till slut blir våldet ett vardagligt inslag som man gradvis vänjer sig vid. Gränserna förskjuts.

Jag kommer att tänka på det som Susan Brownmiller skrev i sin bok från 1976, ”Against our will – Men, women and rape”, hur det faktum att ett fåtal män våldtar kvinnor upprätthåller en maktobalans och skapar en rädsla som även de män som inte våldtar kvinnor tjänar på – eftersom rädslan för våldtäkt påverkar alla kvinnors beteende, rörelsemönster, självbild, sexualitet. Även de som inte blir våldtagna tvingas förhålla sig till att detta är något som kan ske och sker när som helst.

Detsamma sker när de högerradikala spyr ut sitt hat. Inför själva hotet om våld påverkas grupper av människor och anpassar sig på olika sätt. Det ligger i hatets natur att det tvingar de hatade att förhålla sig till dess existens. Dessutom sipprar hatet ner och färgar av sig på sådana som befinner sig längre in mot mitten. Vanliga mainstream-krönikörer, författare, journalister som plötsligt skriver och säger saker som återigen får det att fladdra oroligt i min bröstkorg. Hur hatet relativiseras så att extrema antiabortrörelser som till exempel MRO – Människorätt för ofödda – som kör omkring bilar med blodiga foster uppfläkta, får organisationer som Ja till livet att plötsligt framstå som relativt resonabla.

Det är i detta samhällsklimat som Marcus Birro skriver följande i en krönika i Dagen (18/1):
”Varje gång jag läser eller hör någon hävda att Gud inte dömer, att helvetet inte finns, att det onda är en bluff, att aborter alltid är en rättighet och att livet som växer där inne inte är ett liv utan livmoderinnehåll, när jag hör framträdande läkare tala om aktiv dödshjälp som en rättighet, då inser jag att vi kristna och troende måste börja stå upp för vilka vi är.”

Det är i detta samhällsklimat som Bengt Ohlsson skriver sin märkliga känslomässiga antiintellektuella text om kulturvänstern som just handlar om hans aversion inför en politiskt korrekt vänsterhegemoni.

Inte heller tror jag att det är en slump att medier och litteraturkritiker tokhyllat en skäggig norrman och hans litterära mastodontverk som av en händelse heter just ”Min kamp”. Jag lämnar diskussionen om den litterära kvaliteten utanför denna text, poängen är att de åsikter som Knausgård vädrar i sina böcker är precis de slags åsikter som blivit alltmer legitima i takt med att gränserna förskjutits åt höger. Han skriver om ”fittlandet Sverige” som är så politiskt korrekt att man inte ens får säga ordet neger längre. Han beskriver sin ångest över sin förlorade manlighet just för att han tvingas byta blöjor och vara pappaledig och gå på babyrytmik. Den slags feminisering av västerländska män som även Breivik är så djupt oroad över i sitt manifest.

Det fanns en tid när de flesta var överens om att det inte var okej att använda ordet ”neger” eftersom det är ett ord som både har en rutten historisk kontext och är ett ord som många känner sig kränkta av. Men i takt med att begreppet politiskt korrekt blivit något som alla är rädda för att bli kallade hörs allt färre invändningar mot rasistiska och sexistiska skämt eller ord. Insinuationen om att någon är politiskt korrekt räcker för att tysta kritiken samtidigt som den vrider upp volymen för alla som har ett behov av att pysa smygrasism och sexism.

Användandet av begreppet ”politiskt korrekt” underminerar all slags politiskt patos eftersom det insinuerar att du bara slänger dig med dina åsikter som ett slags accessoar, inte för att du på riktigt är engagerad. Det är ett effektivt sätt att få tyst på debatter. Och som av en händelse är det ett begrepp som nästan uteslutande används på och om så kallade vänstermänniskor och feminister. Nästan aldrig om människor med konservativ politisk åskådning.

En vän jag möter på en fest berättar att han senaste tiden känt sig deprimerad och undrat varför. Ingenting i hans liv är dåligt eller sämre än vad det varit förut.

”Till slut kom jag på att jag var politiskt deprimerad. Det känns så hopplöst och iskallt just nu.”
Jag håller med. Detta är mitt försök att benämna förändringarna. Att göra dem synliga. Ett försök att ta mig ur min politiska depression.

Gränserna har förskjutits, kartan ritats om och mitt hjärta bultar förtvivlat."

-Maria Sveland

http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/hatet-som-gor-mig-politiskt-deprimerad

Vi har haft kniven mot strupen!

2012-01-21T00:12:00.003+01:00

Precis som rubriker lyder: Vi har haft kniven mot strupen! Det har varit jättekul att spela in programmet och alla från Strix television har varit _underbara_! Programmet kommer att sändas i mars och jag lovar, ni kommer inte att bli besvikna!

Det har varit en lärorik vecka och jag får inte avslöja för mycket innan programmet sänds, förutom att maten är nog det godaste jag någonsin ätit och detta säger jag inte bara för att det är vårt ställe, utan det _är_ verkligen sant! Alex och hans team vet vad dom sysslar med! Alex hade många idéer som vi definitivt kommer att spinna vidare på, gnistan är tillbaka, det var kul att jobba för en gång skull!

NU KÖR VI!

Nu får vi hoppas att Söderhamnarna upptäcker det också!

Har nyligen kommit hem från nyöppningen och är helt slut, vi är jättenöjda och det kändes jättetråkigt att Alex, Maria, Johanna, Olle, Henke, Ojans(ljudkillen) och Jonas lämnade oss idag! Vi hade vant oss vid deras närvaro och kameran!

Jag försökte få dom att överväga att börja spela in ett nytt program där Alex jobbar hos oss på Mousquet, men det gick inte ;)

Ni har som sagt varit helt underbara och jag saknar er redan!

Lite bilder:

8 månader idag!

2012-01-08T01:44:00.002+01:00

"Who are you to judge the life I live? I know I'm not perfect and I don't live to be. But, before you start pointing fingers, make sure your hands are clean."

- Bob Marley

Idag är min lilla bebis 8 månader!

Du är mammas lilla skatt och mamma dör för dig och din gulliga lilla person du blivit, du är inte ett spädbarn längre, du är ett litet charmtroll som charmar alla du träffar, mammas solstråle!

Året har börjat bra, vi får hoppas att året fortsätter på samma spår.

Jag har så fullt upp med Lara att jag knappt hinner med annat, hon är vaken hela dagarna och kvällarna. Hon sover ungefär två timmar under dagen och de timmarna rinner lika snabbt som vatten, jag hinner knappt andas ut och hon är vaken igen.

Lara är verkligen ett heltids jobb, men det är världens bästa jobb även om man blir trött och arg ibland. Det går inte att bli arg på henne heller för hon börjar skratta eller gör något annat sött så jag smälter direkt, den här unga damen har sin mamma runt sitt lillfinger och pappa ska vi inte ens tala om, han är förtrollad!

Jag älskar er båda, min lilla flicka och hennes pappa!

Natti världen, måste passa på att sova nu när lillan somnat!

Årets citat

2011-12-31T02:13:00.004+01:00

"Hemligheten om hälsa för både sinnet och kroppen är inte att sörja för vad som har hänt, oroa sej för framtiden eller att förvänta sig problem, men att leva i nuet, vis och ärlig."

-Buddha

Detta är ett citat jag vill gå in i det nya året med, något som fler med mig borde göra!

Gott nytt år! Hoppas att alla får en fin dag med sina nära och kära och att det nya året bringar god hälsa, lycka och framgång till er alla!

Dagens citat

2011-12-31T02:11:00.000+01:00

"Det är stor skillnad på vänskap baserad på nytta och vänskap baserad på uppriktighet. Bara det sistnämnda förtjänar namnet sann vänskap."

2011-12-28T22:24:00.004+01:00

År 2011 går mot sitt slut, vi lämnar ännu ett år bakom oss och jag har blivit 28! Två år kvar till 30! Hur ska man sumera det gångna året?
Det har helt klart varit ett omtumlande år, med både lycka och olycka, ett år fyllt med kärlek och sorg..
Farmors bortgång, älskade älskade lilla farmor, vad jag saknar henne!
Lara, min underbara Lara, det bästa och finaste som hänt mig, det dyrbaraste jag har, mamma älskar dig!
Burkays bortgång, min älskade Burkay, förväntar mig att se "King of Manheim" inloggad varje gång jag loggar in på msn och facebook, eller ett sms under högtider, då du alltid brukade höra av dig, men icke, det finns ingen som dig i släkten och det kommer nog aldrig att finnas någon som dig, du är saknad!
Våra grannars son Nayifs bortgång, en tragedi, må du vila i frid lille vän.
Bulents kusin Salmans bortgång, snälla glada Salman amca, du var en fin person..

Detta är bara en liten del av vad som hänt under året.

Jag hoppas att det nya året blir bättre och att vi får mot en ljusare framtid.
Viktigast av allt, vi är friska, har ett tak över huvudet och mat på bordet, detta är något vi inte borde ta för givet, vilket många gör.

Lite bilder från julen:

2011-12-23T00:19:00.001+01:00

Så rolig bild på vår lilla familj, kolla in Laras min.

Dagens

2011-12-18T01:28:00.000+01:00

‎"Genom Disciplinens stål formas en karaktär av mod och frid.
Genom Viljans dygd kan du upphöjas till livets högsta ideal och
leva i en himmelsk boning med allt som är gott, glädjefyllt och levande.
Utan dessa två är du som en sjöman utan kompass som till sist går under med sitt skepp."

Dagens

2011-11-21T17:01:00.000+01:00

"When life gives you a hundred reasons to cry, show life that you have a thousand reasons to smile."

Det finns alltid något att vara tacksam över i livet, glöm aldrig det :)

Dagens

2011-11-19T22:19:00.000+01:00

"Let your smile change the world, but don't let the world change your smile."

Dagens

2011-11-16T00:01:00.001+01:00

"Försök aldrig vinna tillbaka någon som valt att förlora dig."

Dagens

2011-11-02T11:31:00.001+01:00

"Our lives begin to end the day we become silent about things that matter.."

-Martin Luther King Jr.

Turkisk reporter bekräftar kurdiska nyheter!

2011-10-27T11:25:00.003+02:00

Det finns bra människor i Turkiet med ryggrad, människor med samvete, människor med sunt förnuft, för det är det allting handlar om här i livet, att vara människa! Vilket land man är född i eller vilken hudfärg man har är oväsentligt så länge man har ett samvete och moral.
En vän till mig som är turk skrev följande på sin status på Facebook:

"Jag är själv turk, men ändå är jag trött på alla nationalistiska/fascistiska turkar som bor i Sverige. å ena sidan är de inte sena på att klaga på svenskar och det svenska samhället om att de blir diskriminerade som muslimer eller invandrare. Och sen är de inte sena på att klaga på kurder som vill ha sina rättigheter i Turkiet, de anser helt enkelt att de är bättre än kurder, som många nationalister/fascister brukar tro. Jag förstår inte varför de inte flyttar tillbaka till Turkiet om det är så bra där. Just Beat it!"

-Ihsan Kellecioglu

Cüneyt Özdemir, reporter på turkiska CNN ger uttryck åt bla. följande:

"(...)Det är vår uppgift som journalister att upplysa om nyheter, vare sig dem är gynnsamma eller ogynnsamma, till allmänheten. (...). Min roll är inte att vända ryggen till nyheten på grund av att nyheten om att hjälpen i Wan är otillräckliga och att människorna lider inte gynnar premiärministern. Tvärtom, det är min uppgift att upplysa om de hjälplösa tårarna, innan tårarna faller på marken, till allmänheten och premiärministern. Detta är inte enbart en fråga om journalistisk för mig, utan en fråga om mänsklighet och moral."

http://www.kurd.se/mellanoestern/turkisk-reporter-bekraeftar-kurdiska-nyheter

Insamlingen till Van av vår släkt(uppdaterat)

2011-10-26T22:05:00.004+02:00

Uppemot 84 000 kr samlades ihop av vår släkt till jordbävningen i Van, och då har inte allt räknats ännu, uppdaterar senare när det är fastställt. Fick fel info innan.

Det bästa av allt är att pengarna ska lämnas över personligen till de behövande, utan mellanhänder och organisationer som jag är väldigt skeptisk emot!

Alla som vill får gärna bidra, även ni läsare, han som ska till Van åker i veckan, allt pengarna används till kommer att dokumenteras på www.tawkirar.com (vår släktsida).

Jordbävningen i Van..

2011-10-25T19:05:00.002+02:00

Som de flesta redan vet om de följt nyheterna så har Van drabbats av en jordbävning som krävt många liv, det som är skillnaden mellan denna jordbävning och alla andra naturkatastrofer runt om i världen är att Tayip Erdogan, Turkiets primärminister tackade nej till hjälp från omvärlden, han sa att de skulle hantera situationen själva, men andra ord, tänkte han lämna dessa stackars människor till sitt öde utan att lyfta ett finger.

Nyhetsankare och journalister uttalade saker som:
"Idag nådde en nyhet oss, en nyhet som gjorde oss ledsna trots att den kom från Van"

"Först krigar dom i bergen och kastar sten på polis och militär och nu vill dom ha hjälp, det funkar inte så, man måste sätta lite gränser"

"Lämna dom åt sitt öde"

Detta är bara några av orden som turkisk media använt sig av, det är tragiskt och hjärtskärande hur man kan vara så känslokall och omänsklig när det ligger oskyldiga människor levande begravda under sten och betong som en gång varit hus, hus som byggts så dåligt att de rasade lika lätt som ett hus gjort av en kortlek, 30 sekunder och människors liv var i spillror.

Civila grävde med sina bara händer, de kurdiska partierna och myndigheterna i närheten gjorde allt det kunde, men det var inte tillräckligt, fler liv hade kunnat räddas om den Tayip Erdogan hade tagit emot hjälpen som erbjöds eller om han själv hade åkt ner till det drabbade stället direkt med räddningspersonal direkt.

Allt detta pågick men världen satt bara och tittade på, jag förstår inte att detta inte uppmärksammades, jag förstår inte hur man kan få uttrycka sig på det viset och komma undan med det och jag förstår inte hur man kan få avböja hjälp när man själv inte skickar ner de resurser som krävs för att hantera situationen så bra som möjligt. Människor fryser om nätterna då det inte finns tillräckligt med tält och filtar, småbarn som mist sina föräldrar sitter bland rasmassorna och gråter.. Jag får ont i hjärtat bara jag tänker på det.
Tayip Erdogan var snabb med att åka till Somalia och hjälpa de svältande barnen där, vilket var en bra sak, men han kan inte ta hand om sina egna medborgare, eller han väljer att inte göra det, resurserna finns

Om Turkiet inte vill ta ansvar för sina medborgare, då tycker jag de ska lämna ifrån sig den marken så att kurderna kan ta hand om sig själva utan att behöva vara beroende av kallblodiga fascister som är vid makten.

Jag satt hela dagen igår med att skriva och sprida ordet, jag mailbombade olika tidningar men fick inget svar, jag skickade videoklippen från turkisk TV, men inte ett knyst från någon, man valde att blunda. Jag var inte ensam om att göra detta, de flesta av mina vänner gjorde samma sak.

Nyheter24.se valde att skriva om det även om det inte fick med allt, så var det bättre än ingenting, ni kan läsa vidare på länken nedan.
http://nyheter24.se/nyheter/utrikes/622541-erdogan-rapportera-inte-om-klagomalen-fran-de-drabbade

Än händer det mirakel, en två veckor gammal bebis hittades levande bland rasmassorna idag, detta inger hopp och jag hoppas verkligen att fler hittas levande och att så några som möjligt har mist livet.. Må de vila i frid och må deras nära och kära få den styrka de behöver för att klara sig igenom detta..

Imorgon är det begravning, släkten har kommit överens om att inte köpa blommor utan att skicka pengarna de skulle köpt blommor för till de behövande i Van.

Vila i frid, må ni hamna på en bättre plats än den ni levde på..

Dagens citat

2011-10-24T01:06:00.001+02:00

"När världen säger ge upp, viskar hoppet försök en gång till!"

Vår andra bröllopsdag..

2011-10-23T23:05:00.002+02:00

Idag firar vi två år tillsammans som gifta, två år fyllda med kärlek, men det har inte varit lätt alla gånger. Det har funnits stunder då jag bara velat ge upp och gå, det har funnits stunder då jag gråtit floder och det har funnits stunder då jag nästan spruckit av lycka, för det är så det är att vara gift. Det är ingen dans på rosor som alla tror, att gifta sig är lätt, det svåra är att hålla sig gift. I nöd och lust, heter det ju, och så är det verkligen..

Under dessa två år har vi hunnit bli föräldrar och åkt på vår försenade "smekmånad" med vår lilla flicka, må vi få många långa lyckliga år tillsammans fyllda med kärlek.

Må vi få den stryka som krävs varje gång det känns hopplöst att ta oss igenom svåra tider.

För varje hinder vi har klarat av att passera, har vi växt ihop och blivit starkare tillsammans.

Jag älskar dig lika mycket nu som jag gjorde första gången jag sa: "Jag älskar dig" till dig, om inte mer..

Du och Lara är min älskade lilla familj, det är vi tre mot ALLA!

Dagen började inte bra idag, idag förlorade vi Salman Cicek, Bulents kusin.

Han hade varit sjuk i cancer ett bra tag, må han vila i frid.

Han var en bra människa och framför allt väldigt snäll och rolig, mina tankar går till hans fru, barn och barnbarn som han lämnade efter sig, må ni finna den stryka som krävs för att ta er igenom detta.

Vila i frid Salman amca..

Vila i frid lilla ängel..

2011-10-22T00:53:00.002+02:00

Den lilla flickan avled av sina skador, må hon vila i frid och de som körde på henne medvetet och de som gick förbi utan att hjälpa henne brinna i helvetet!

Må hennes föräldrar få den styrka som krävs för att gå vidare..

Dålig skräckfilm eller verklighet?

2011-10-20T00:02:00.002+02:00

Varje gång man ser eller hör något hemskt tror man att man inte ska kunna höra något värre, men varje gång blir man lika besviken och ledsen och får höra eller se något ännu mer fruktansvärt än det man sett tidigare..

Ni har väl inte undgått att läsa om den lilla 2åriga flickan som blev påkörd av två skåpbilar i Kina? Flickan blev alltså påkörd av förare nummer ett, han stannade till efter att framhjulen krossat barnet men bestämde sig för att döda henne istället, då han ändå skulle få sitta i fängelse och kör på henne med bakhjulen också. Den lilla flickan ligger där i en blodpöl medans massa människor bara går förbi medans den lilla flickan lider och rör på sig, de tittar bara likgiltigt och går förbi. Nu är det dags för förare två att köra över den lilla flickan, han stannar inte utan kör vidare.. Det hinner gå förbi 18 personer innan en kvinna reagerar och hjälper den lilla flickan och ropar på hjälp! Den lilla flickan är i koma, hoppas att hon klarar sig utan allvarliga men för livet.

Hur kan detta vara möjligt? Jag kan slå vad om att dessa personer skulle stannat till om det låg ett skadat djur där. Var är mänsligheten på väg? Finns det ingen medmänsklighet kvar längre?

Sen läser man om den 4årige lille pojken som blev mördad i Ljungby, vad ska man säga om den händelsen då? En man är ute med sitt barn och bevittnar att ett barn blir illa behandlat av andra barn, men gör ingenting åt saken, även han är likgiltig. Hur kan man bara titta på eller blunda och gå därifrån när man bevittnar när ett annat barn blir mobbat/slagen/illa behandlad, hur kan man låta bli att inte ingripa som vuxen/medmänniska?!

Jag blir så orolig för min lilla flicka, ännu mer än innan, måste man kontrollera sitt barn 24/7 i den här världen, ska man inte ens kunna låta sitt barn leka ute på gården, utan att man ska behöva övervaka barnet hela tiden?
Jag kommer nog vara en riktig hönsmamma, eller jag är nog en riktig hönsmamma, även om jag ska försöka att inte visa det för Lara, så hon lär sig stå på egna ben, så kommer jag nog att övervaka henne 24/7 så långt det går, och utom synhåll för henne när hon blir äldre..

Usch usch usch, jag mår illa av den här världen, jag mår illa av människor som dessa, jag får ont i magen av oro och obehag. Det är nästa så att jag vill gräva ner mig i jorden och leva i en liten bubbla, långt från alla dessa monster, för det är vad dessa personer är. Önskar allt detta var taget ur en dålig skräckfilm, men tyvärr, det är i en sånhär värld vi lever i, det är den här världen vi föder barn till..

Svar på kommentar.

2011-10-19T22:59:00.003+02:00

Tänkte svara här på en kommentar jag fick idag som lyder:

"Hej kurdishflower, jag har följt din blogg sen 2009 månaden innan du gifte dig. Du är sån otrolig uthållig människa. Jag och min pojkvän har gjort slut med varandra, det var han som gjorde det. Vi är kurder och jag bor i Sverige han där nere. Jag är 18 han är 19. Vi är avlägsna kusiner. Vi började snacka när jag var 12 och han 13. Då var det liksom till och från snack, dvs vi snackade kanske intensivt 1 mån och inte alls på 3 mån osv. Det var mitt fel för jag skulle alltid bryta kontakten för jag var rädd att vi skulle bli bustade. Dock blev vår förhållande allvar nu i somras när jag åkte ner dit med min familj. Det var en underbar förhållande. Men några fick reda på vår förhållande, hans syster bland annat. Nu har han gjort slut, han är rädd att min familj ska få reda på det. Men vi är fortfarande vänner. Men det är så svårt Gulay, mitt hjärta är så krossat. Jag är så deprimerad, jag vill dö. Jag har till och med tänkt på självmord på halvt allvar men jag tänker inte begå självmord. Har du någonsin varit så här sårad? Det känns/kändes verkligen rätt. Jag vill bara dö. Var de så med dig och din man Bulent? Eller gick ert förhållande som på räls? Kommer jag kunna leva utan honom? Hur ska jag klara av det här ? Jag vill bara dö. Jag försöker ta en dag i taget. Det har nu gått 4 dagar. När kommer jag känna att jag kan leva igen utan att älta detta? Snälla kurdishflower hjälp mig. "

Jag vill börja med att säga att ingen har dött av ett brustet hjärta innan och du lär inte bli den första, så självmord och döden är något du absolut inte ska tänka på, alla såna tankar är till för svaga egoistiska människor som inte tänker på sin omgivning. Alla problem är till för att lösas, även om det känns hopplöst ibland.

Dessutom är det inte värt att dö för en killes skull.

Mitt och Bulents förhållande var verkligen inte en dans på rosor, precis som alla andra förhållanden, tror inte att det finns ett enda förhållande där ute som bara går på räls.

Du kommer att kunna leva utan honom och tro det eller ej, när en dörr stängs, öppnas tusen, det gäller bara att se det.

Alla har vi varit kära och trott att vi ska dö utan personen vi varit kära i, men ingen av oss har dött och vi har faktiskt klarat oss ganska bra och mått bra till slut, tiden läker verkligen alla sår.

Första perioden är alltid svårast, men efter nån vecka, månad kommer du att må bra igen. Du måste tänka positivt och koncentrera dig på dig själv och din framtid, att ditt liv skulle kretsa runt den där killen, skulle bara vara tragiskt.

Du ska komma i första hand, ingen annan, och detta får du aldrig glömma!

Kärlek som uppstår vid den åldern du pratar om, brukar faktiskt i det flesta fall _aldrig_ hålla, det är "småbarns-kärlek" som jag brukar kalla det, det är inte äkta, en 13åring vet inte vad kärlek är, inte den sortens kärlek, särskilt inte kärlek på distans och så pass långt som olika länder.

Ert förhållande har mer blivit något du är van vid, något som bara funnits där, något som du tror dig inte kunna vara utan. I själva verket så känner du inte ens den här personen, jag menar, hur skulle du göra det när ni bara haft haft kontakt via telefon och träffats någon enstaka gång?

Allting har med vår inställning att göra, nu gäller det för dig att rycka upp dig och ändra inställning, tänka på dig själv som sagt.

Du är 18, då borde du gå sista året på gymnasiet, fundera på vad du vill studera istället, skaffa en utbildning och lär dig att stå på egna ben utan att vara beroende av någon, det är mitt bästa råd till dig.

Hur bra en kille än verkar, så känner du inte honom förens du flyttat in under samma tak som honom, just därför ska du ha något _eget_ att luta dig tillbaka emot utifall att det skulle gå åt pipan, något som bara är ditt och som ingen kan ta ifrån dig, utbildning!

Jag hoppas att jag fick dig att må bättre och på andra tankar!

Lycka till!

Förinta psykopater?

2011-10-09T21:57:00.002+02:00

Var är man trygg, om man inte är det i sitt eget hem? Vem ska man lita på, om man inte ens kan känna att man är säker och trygg med sitt barn innanför väggarna man kallar sitt hem? Det ska ju ändå vara platsen där man är säker och skyddad från ondskan i omvärlden, eller det borde ju vara så, tycker man, eller? Jag tycker det i alla fall. Är jag inte trygg i mitt eget hem, då är jag inte trygg någonstans.

Tänk att någon ska smyga sig in genom ett fönster och ta ditt lilla barn från vaggan där han/hon sover fridfullt. Tanken gör mig illamående, hemska tanke! Det är ju sånt som händer i vår värld, och detta gör mig vettskrämd! Hur kan man göra något sånt? Och hur kan man som förälder inte märka det? Jag sover som på nålar sen jag blev mamma, jag vaknar till bara Lara rör på sig. Stackars människor, må de få den styrka det behöver för att ta sig igenom detta, och jag hoppas att den lilla flickan lämnas tillbaka oskadd till sina föräldrar. Jag läste om detta för två dagar sen på aftonbladet, men det har inte stått något nytt om det sen dess, men jag hoppas verkligen bebisen är återfunnen..

Usch, mår dåligt nu igen, för att jag ens tänkt en så hemsk tanke eller försökt sätta mig i vad dessa stackars människor känner, man ska aldrig försöka sätta sig i sånt, det finns ett ordspråk som säger att om man försöker sätta sig i andras situationer och tycker för mycket synd om någon, så hamnar man i en sits som är värre än den man försökte sätta sig in i..

Jag önskar att jag kunde förinta alla psykopater som vandrar omkring runt om i världen..

Tillbaka!

2011-10-06T15:31:00.003+02:00

Nu är jag tillbaka från semestern, det känns lite tråkigt måste jag säga!

Det var så skönt att vara borta från Sverige och kylan. Vi åkte till Kusadasi i Turkiet till ett hotell som heter Aqua Fantasy, det var helt okej, två största nackdelarna var maten och temperaturen i alla pooler runt om hotellet.

Maten var anpassad efter alla turister och smakade ingenting, dessutom åker man ju faktisk till Turkiet för att uppleva landet, inte för att sola och bada och äta samma mat som man ändå äter i Sverige, och som dessutom smakar dåligt eller ingenting alls.

Temperaturen i vattnen var iskall, har aldrig varit med om något liknade, det gick inte att bada, kanske badade sammanlagt 10min i poolerna under 2 veckor. Havet var varmt och skönt, så där blev det några dopp, men det var tråkigt då jag och Bulent inte kunde bada så mycket tillsammans för att en av oss var tvungen att vara med Lara, så nästa gång åker vi med syrran eller tar med mamma som barnvakt!

Förutom detta så var det skönt och väldigt trevligt att spendera tid tillsammans som en familj, det är nog första gången under hela vårt förhållande som vi har spenderat så mycket tid tillsammans i en följd, detta måste vi göra om så fort tillfälle ges.

Lite bilder från semestern:

Tråkig?

2011-09-10T02:31:00.003+02:00

Jag har blivit så tråkig, jag måste bli mitt gamla jag igen. Spralliga glada Gülay! Jag har glömt mig själv och koncenterar mig bara på min lilla dotter, men jag har börjat förstå att jag måste börja tänka lite på mig själv igen, gör jag det så blir jag en bättre mamma till mitt lilla hjärta. Det är nog så för de flesta nyblivna mammorna tror jag, att man blir "mamma" och glömmer bort att man inte bara är en "mamma", utan att man är ju faktiskt en människa med behov. Förstå mig inte fel, jag älskar Lara och skulle göra allt för att hon ska må bra och det är vad jag alltid kommer att göra också, se till att hon har det så bra som möjligt!

Efter semestern så ska jag komma tillbaka som mitt gamla jag igen! Nu har jag kommit in i mammarollen och är inte stressad eller orolig på samma sätt som i början, bara ibland.. Men min oro handlar mer om framtiden och var den här världen är på väg och oftast får jag nästan dåligt samvete över att jag fött Lara till denna hemska värld. Jag tänker dåliga tankar och oroar mig för att jag inte ska kunna beskydda henne från allt ont..

Jag får tankar om att det ska hända hemska saker som jag knappt vågar skriva om här för att jag är rädd för att det kommer inträffa bara för att jag uttalat orden eller skrivit dom svart på vitt..

Må vi bli beskyddade från allt ont i denna värld!

Natti Natti

Semester!

2011-09-07T23:00:00.002+02:00

Nu är semestern bokad, vi ska till Kusadasi i Turkiet, ska bli så skönt! Jag längtar! Det är vår första resa tillsammans, vi har inte haft tid att gör något innan pga att Bulent jobbar jämt och ständigt, men nu kände vi att vi måste ta oss tid!

Jag har alltid velat resa ensam med min man, men det blev aldrig så, men det går ju lika bra med vår underbara lilla dotter!

Hennes resa gick på 300kr, undra om det är priset för hennes spjälsäng hon ska ha på hotellet?

Två hela veckor blir vi borta!!!

Nu är det bara till att räkna dagarna! Imorgon fyller min lilla dotter 4månader, tiden har gått så otroligt snabbt, jag hinner verkligen inte med..

Lara mamma vill stanna tiden!

28 augusti, Laras första ord..

2011-08-29T00:18:00.002+02:00

Mitt lilla hjärta sa "Mam" när jag var ute och handlade. Hon hade gråtit och sagt "maaam". När jag kom hem var hon i pappas famn och när hon såg mig började hon gnälla och sa "Maaam" igen. Jag ville bara smälta bort då!! Hon saknar mig när jag är borta och kan säga det också! Jag har faktiskt försökt lära henne säga mamma, brukar sitta med henne och upprepa samma ord flera gånger om dagen. Konverserar mycket med min lilla dotter, brukar berätta för henne vad jag gör medans hon tittar på mig tex i köket när jag lagar mat. Får dåligt samvete om jag inte underhåller henne genom att ständigt prata med henne.

Min lilla älskling, så stolt mamma är över dig, så duktig du är!

Mamma älskar dig över allt annat på denna jord!

Dagens citat

2011-08-27T02:19:00.001+02:00

"Memento mori"
- Minns att du skall dö.

Minns att vi alla ska dö, när var och hur vet vi inte, behandla alla i din närhet efter detta..

Borta med vinden..

2011-08-25T02:14:00.002+02:00

Något som jag verkligen håller kärt är bilder, det är minnen som är bevarade för evigt, bilder påminner oss om minnen som vi kanske råkat glömma bort. Jag är den som alltid har kameran i beredskap av minna vänner, och alla som känner mig vet hur viktigt det är för mig att bevara saker och ting.

Varför skriver jag om detta nu? Jo, för några dagar sen uppdaterade Baki Bulents iphone, jag hade nästan 1500bilder och videoklipp i den. Jag blev galen när jag fick höra att allt var borta med vinden. Jag visste inte vad jag skulle ta mig till, ville skrika rakt ut, men det gick inte, det var mitt i natten när Bulent kom hem från jobbet som jag fick reda på det, så jag satte mig i vardagsrummet och grät i timmar, grät åt alla bilder och klipp som nu var borta..

1års dokumentation, borta!
Det som gjorde mig mest ledsen var bilderna från min graviditet och bilderna och videoklippen på Lara. Jag tog minst en bild varje dag på henne, för att sen fixa ett fint album till henne, med en bild från varje dag i 1år. Alla videoklipp, jag blir ledsen bara jag tänker på det. Jag brukade smygfilma henne på morgonen när hon lekte för sig själv..

En vän till mig höll på i timmar för att försöka hitta en lösning, men förgäves..
En lösning finns, men den kostar 4000kr, det är samma program som myndigheter använder sig av för att återställa tex en kriminells telefon med.
Jag skickade ju bilder till mamma varje dag och jag tig ju bilder med min telefon också, jag ska försöka sammanställa alla bilder nu och sen besluta om jag ska återställa telefonen eller inte, kanske inte behövs.

Nu är jag helt utmattad och ska sova, god natt på er!

Dagens

2011-08-18T00:57:00.002+02:00

"Ensamheten är ett trevligt ställe att besöka, men ett dåligt ställe att stanna på."
källa: Josh Billings

Jag är en person som behöver lite ensamhet då och då. Jag isolerar mig från omvärlden och orkar knappt svara i telefon, vill helt enkelt bara vara för mig själv.

Förut var jag en väldigt social person som älskade att umgås med massa människor, men det har förändrats med tiden. Anledningen till detta tror jag är följande:

Ju äldre man blir och ju mer man lär känna människor och sin omgivning, ju mer inser man hur mycket falskhet det finns, så mycket besvikelse. Den du tror finns där, den du tror dig kunna lita på, den är helt enkelt inget att ha i många fall. Man lär sig med tiden att de enda som spelar roll och betyder nåt är ens närmaste, de få människor som du kan räkna på dina fem fingrar. Alla som du trodde var så söta och snälla och som du gjorde så mycket för, var helt enkelt inte värda det. Detta är vad jag upplevt, det behöver inte stämma in på alla, men jag tror att det är detta som fått mig att ta avstånd från människor.

Nu kanske det låter som att jag är världens osocialaste människa, men så är det inte, jag har bara insett ett och annat och anstränger mig inte för andra längre, jag gör inget om jag inte måste eller verkligen vill.

Livet är alldeles för kort för att man ska slösa det på att umgås med onödiga människor som inte förtjänar din tid.

Precis som citat lyder, det är trevligt att besöka ensamheten då och då, komma ikapp och rensa tankarna, bara vara, men ett dåligt ställe att stanna på. Jag är i en sån period just nu, jag vill bara vara ensam med min lilla familj och bara vara..

Lara

2011-08-16T13:52:00.002+02:00

Undra om det finns en större kärlek än den man känner för sitt barn där ute? Kärleken bara växer och växer för varje dag som går. När jag tror att det inte går att älska mer, så sprängs jag dagen där på av ännu mer kärlek, för varje tandlöst leende jag får, för varje blick, för varje beröring, så älskar jag min underbara Lara mer och mer. Du är mitt liv lilla hjärtat! Mamma älskar dig så otroligt mycket.

Du är nu 3månader och 8 dagar, tiden bara rinner iväg.

En fin artikel om hur kärleken blommar mellan dig och ditt barn:
http://se.babycenter.com/baby/development/socialandemotional/how-love-blossoms/

Barnen i Afrika.

2011-08-11T18:45:00.002+02:00

Jag mår så himla dåligt pga de svältande barnen i Afrika, jag önskar att jag kunde mätta allihopa, men icke. Det tråkiga är att man inte riktigt kan lita på alla organisationer, men man skänker pengar ändå och hoppas på att dom hamnar rätt. Jag önskar att jag hade ett eget stort jetplan som jag kunde fylla med allt dessa barn behöver, flyga dit med min make som faktiskt är utbildad pilot och mätta deras hungriga små magsäckar.

Det gör verkligen ont i hjärtat, här sitter vi i Sverige och gnäller över att en app på iphonen inte fungerar som den ska eller att nya facebook suger och buggar sig m.m. Och all mat, den ska vi inte ens tala om, all mat som slängs varje dag. Det gör ännu mer ont i hjärtat när man har ett eget barn och ser dessa små bli svälta eller bli övergivna, som några faktiskt blir.

Livet är så orättvist, världen är orättvis. Om det nu finns en Gud, en skapare, hur har den då tänkt med detta? Varför ska människor komma till världen för att leva i misär och svälta till döds? Oskyldiga små barn. Varför?
Jag får det inte att gå ihop hur mycket jag än vrider och vänder på detta, man tappar tron på allt.
Läste om bullhälpen idag, två barn som startat igång något så fint.

Jag citerat en vän:

"Bullhjälpen? Vilka fantastiska barn egentligen!
Här har manifesteras äkta solidaritet och medmänsklighet genom; kreativitet, företagande och handlingskraft- och det barn som står för den."

- Siamand Babataheri

Hade min lilla tös varit stor nog så hade hon också fått varit en "bullhjälpare", vi hade bakat massvis med bullar och annat för dessa barn.

Jag hoppas att alla ni som lever i överflöd uppskattar det ni har och räcker ut en hjälpande hand för de behövande, gör något bra och du får något bra tillbaka.

Saknar farmor..

2011-07-21T02:20:00.003+02:00

Jag saknar farmor, jag önskar hon vore här, jag önskar att hon kunde se lilla Lara.
Åhh min söta lilla farmor, känner mig så ledsen idag. Jag kan fortfarande höra ditt skratt när jag tänker på dig, jag är så rädd att glömma bort ditt skratt, din röst. Ibland tror jag att du fortfarande lever, men sen vaknar jag upp till verkligheten, där är du borta.
Tänker på dig, på Burkay och jag saknar er så oerhört mycket!
Vi har så lätt att ta allt och alla för givet, jag försöker att inte göra det, men ändå gör man det tyvärr.. Vi tjafsar och sårar dom vi älskar för helt meningslösa saker, jag försöker att inte göra det, men jag är ju ändå bara människa.
Livet är så hårt, så oförutsägbart.
Jag vet inte vad som tagit åt mig nu, men började tänka på er, dig och Burkay, eller jo, jag pratade om döda idag. Jag pratade med en bekant om hans dåliga mor och att han försöker hitta på så mycket som möjligt med henne medans hon fortfarande orkar, så han inte ska ha dåligt samvete för att han inte tog sig tiden när hon dör..
Jag vill inte förlora någon jag älskar igen, jag önskar att jag hade makten att kunna bestämma över just detta själv, men det har jag inte..

Vila i frid min älskade änglar, ni kommer alltid att leva vidare i mitt hjärta..

Ännu en gång vill jag påminna er om att ta hand om varandra, ta vara på varandra och tala om för era nära och kära hur mycket ni älskar dom, det ska jag göra..

Finn styrkan inom dig

2011-07-21T01:46:00.003+02:00

Jag önskar att jag kunde lindra mina nära och käras smärta när de mår dåligt, men vad mer än att bara finnas där för dom kan man egentligen göra??

Man känner sig så hjälplös och ynklig.

En av mina vänner mår fruktansvärt dåligt just nu och jag önskar verkligen att jag kunde lindra din smärta du har i hjärtat, få dig att må bra. Jag tycker inte om att se dig såhär, så liten, så svag, så ledsen..

Du ska ju vara min vän som alltid får mig att skratta, min sprudlande fina vän. Du måste vara stark, jag vet att du har styrkan inom dig, och jag vet att du måste få sörja, men du måste rycka upp dig för din dotters skull..

Keske senin derdine derman bulabilsem..

Derman yok bu aciya, bu aciyla yasamayi ögreneceksin canim benim..

Jag älskar och finns här för dig, både jag och Lara..

2011-07-17T20:19:00.003+02:00

Drömde att två personer som jag ogillar starkt här i Söderhamn tog min man och mitt barn ifrån mig och låste in dom i ett hål i marken.. Sjuk dröm, men den kändes så verkligen! De hade tagit alla Laras kläder med sig också. Jag tänkte för mig själv, vad spelar det för roll att ni tagit med hennes kläder, hon kommer ändå inte att överleva i det där hålet utan sin mjölk.. Usch, får kalla kårar bara av att skriva ner dessa rader..
Så vad har hänt sedan jag skrev sist?

Jag har varit handikappad och gått på kryckor(något som bet mig på smalbenet, vet ej vad), min man har fyllt år och min dotter växer hela tiden, vill stoppa tiden!

Bakade en tårta till min älskling på hans födelsedag

Min fot, och det blev värre än dessa två bilder..

Dagens..

2011-07-01T02:23:00.004+02:00

"Düşüncelerine dikkat et; kelimelere dönüşebilirler. kelimelerine dikkat et; harekete dönüşebilirler. hareketlerine dikkat et; alışkanlıklara dönüşebilir.. alışkanlıklarına dikkat et;karekterine dönüşebilir. karekterine dikkat et; kaderine dönüşebilir."

Översättning:

"Var försiktig med dina tankar,
För de kan omvandlas till dina ord.
Var försiktig med dina ord,
För de kan omvandlas till dina handlingar.
Var försiktig med dina handlingar,
För de kan bli dina vanor.
Var försiktig med dina vanor,
För de kan omvandlas till din karaktär,
Var försiktig med din karaktär
För din karaktär kan omvandlas till ditt öde"

Just detta ordspråk skrämmer mig lite, för att varje gång det händer något tragiskt eller jag får mina psyktankar om att det ska hända någon i min närhet något, blir jag så otroligt rädd för att jag ska framkalla fram något genom min rädsla..

Som just nu, när jag tänker på Nayifs familj.. Jag hoppas verkligen att de finner styrkan att klara sig igenom detta..

Min mamma säger alltid att man inte ska tycka för mycket synd om någon som är med i en tragedi eller liknande, utan att man istället ska säga "må han/hon få den styrka för att klara sig igenom detta" istället för att säga eller tänka "stackare"..

Ännu en svart dag.. 29 juni 2011..

2011-06-30T23:48:00.004+02:00

Dagen började så fint igår, men slutade med en tragedi, något ofattbart. Vi pratar om döden ofta, vi vet att den kommer till oss alla, men när den kommer plötsligt från ingenstans och tar unga människor som har hela livet framför sig, då börjar man återigen fundera över vilken värld man lever i egentligen. Vad meningen med livet är? Varför födas, varför bära på ett barn, ta hand om och vårda det för att sen överleva det, som jag skrivit så många gånger innan i bloggen? Meningen med livet? Vad är det för något?

Livet har olika faser du är bebis, barn, tonåring, ungdom, vuxen, medelålders, gammal.. Mellan dessa faser ska du hinna göra massa saker, du ska gå på dagis, skola, jobba, gifta dig, få barn, resa, uppleva, få barnbarn osv.. Listan går att göra hur lång som helst. Den här listan, att födas och utvecklas som människa genom livet och sedan föra livet vidare genom sina barn, det är enligt mig meningen med livet. Så varför dör barn och ungdomar som inte hunnit uppleva något?

Solen skiner, barnen vill till stranden och bada. -Javisst, säger du och skjutsar dina barn till badplatsen. Att denna fantastiskt fina dag ska sluta med att ditt 7åriga barn dör är det sista du tänker på. Ditt kött och blod, din ögonsten som du vårdat och tagit hand om i alla dessa år..

Jag finner inga ord, och jag blir nästan knäpp av att tänka på detta, den ena frågan utlöser den ena, alla frågor börjar och slutar med varför? Det finns inga svar, det finns ingen som helst rättvisa i detta. En så onödig död, något så fruktansvärt, jag får ont i hela kroppen och själen när jag tänker på det. Det står om dig i alla tidningar, jag önskar att dina föräldrar kunde läsa om dig i alla tidningar för din framgång i livet, inte om din plötsliga bortgång..

Lilla Nayif må du vila i frid och må din familj få det tålamod och den styrka som krävs för att de ska ta sig igenom denna hemska tragedi. Du kommer alltid att leva vidare i våra minnen, jag kommer alltid att minnas dig som det lilla busfrö du var.

Dröm sött lilla ängel. Jag vill tro att du är på en bättre plats nu..

http://helahalsingland.se/soderhamn/sandarne/1.3656971-sjuaring-drunknade-bland-hundratals-badgaster

Dagens

2011-06-12T22:36:00.002+02:00

"Frukta mer en här av hundra får under ledning av ett lejon än en här av hundra lejon under befäl av ett får."

Har haft fullt upp med lillan, har knappt tid att öppna datorn, hoppas att ni har överseende med detta.

Min lilla dotter är över en månad nu, tiden bara rinner iväg. Hon har börjat le på riktigt mot mig nu och för 2 dagar sen började hon kommunicera med mig, på sitt egna lilla vis med nya ljud. Jag älskar henne mer och mer för varje dag som går, för varje sekund, helt otroligt!

Njut av den fina vädret, för det gör jag och mitt lilla hjärta.

Måste passa på att sova nu medans hon sover.

Natti

Mammas lilla skatt..

2011-06-04T23:13:00.002+02:00

Min lilla skatt, mitt lilla hjärta, mitt liv! Vad mamma älskar dig, och det ska mamma tala om för dig varje dag så länge hon lever! En vacker dag kommer du att få ta del av allt jag skrivit i min blogg, jag funderar på att skriva några inlägg till dig då och då. Jag skulle tycka att det vore kul om min mamma hade gjort det och jag fick ta del av det hon skrivit nu när jag är vuxen. Jag ska även få din pappa att skriva några rader då och då till dig. Du ska veta att din pappa lever och andas enbart för din skull nu, han är så stolt över dig! Han kan faktiskt inte få nog av att titta på dig, jag önskar bara att han hade haft mer tid med oss, men det kommer han att få, snart!

Imorgon är du 4 veckor gammal och jag kan fortfarande inte förstå att du finns, att jag genomlidit en förlossning, men samtidigt så kan jag inte tänka mig hur livet var innan dig.

Mamma och pappa älskar dig så otroligt mycket Lara, glöm aldrig bort det lilla hjärtat!

Gästinlägg av Bulent

2011-05-28T22:20:00.005+02:00

Texten min man skrev till mig och Lara efter förlossningen:

"Hej allihop och tack för era fina kommentarer!

Jag brukar ju inte skriva här men nu när båda mina flickor sover så kan jag väl skriva ett par rader för att få tiden att gå.

Det jag går igenom i denna stund är ett av livets största ögonblick....

Jag har dött och blivit nyfödd inom loppet av ett dygn.

Att uppleva en förlossning är ett av det värsta ögonblicken i både mannens och kvinnans liv. Att vara med och se vad en kvinna genomlider stärker dig som person samtidigt som man förändrar kvinnosynen helt. Att se min fru som är en av de starkaste kvinnor jag känner så hjälplös och i sådana smärtor var jättejobbigt. Ja jag stod inte ut och grät som ett barn och jag vill se den man som är med och inte gör detsamma. 16.5 timmar tortyr, men när man ser barnet så släpper allt då grät jag av lycka.

Jag vet inte om Lara är ett vackert barn eller inte men mina ögon ser inget annat än en prinsessa sånna som man bara ser och läser om i sagor. Hon är såå söt och perfekt på alla sätt. Så lugn, så oskyldig.

Vi ligger och tittar på varandra i timmar då hon är vaken och när hon sover så blir det bara blickar från min sida. De säger att barn inte ser så bra i början men det känns som jag och min dotter förstår varandra bara genom att titta. Varje min varje uttryck är speciell det går bara inte att beskriva utan måste upplevas.

Pappas lilla flicka är här och hon har förändrat mig med EN enda blick.

Jag älskar min fru för denna gåva och jag led varje sekund med henne. Nää men nu orkar jag inte skriva mer känner att mina blickar gör mer nytta av att titta på Lara och Gulay än att titta in i denna skärm.

God natt alla och tack för uppvaktningen !"

Vi älskar dig galet mycket, jag och Lara, det är vi tre mot hela världen!

Min lilla bebis?

2011-05-28T21:58:00.003+02:00

Min lilla dotter är 3 veckor imorgon, tiden bara rinner iväg! Jag vill att den ska stå stilla, man hinner ju knappt med!

Min mamma är här under helgen och hälsar på. Hon är helt tokig i sitt lilla barnbarn, eller sina barnbarn, vi får inte glömma vår älskade Biyan!

Mosters lilla hjärta!

Jag har inte riktigt fattat att jag är mamma ännu, allt känns fortfarande overkligt. Jag tittar på henne och förstår bara inte att hon är min, vår, min och Bulents, frukten av vår kärlek.

Jag tittar på bilder från när jag hade henne i magen, sen tittar jag på henne när hon ligger på min bröstkorg och sover, men förstår fortfarande inte hur hon kommit till världen, och att det är jag som fött henne.. När börjar man fatta saker och ting? Vilket mirakel verkligen, och vilken respekt jag fått för kvinnokroppen sen jag födde henne, och till den/det som skapat kvinnan, vi vår inte glömma bort mannens del i detta heller, all respekt till även alla pappor som inte lämnat sina fruar ensamma på förlossningen. Alla män borde närvara vid en förlossning!

Min älskade man skrev en liten text till mig och Lara på facebook, jag tänkte jag skulle publicera den här som ett gästinlägg från honom.

Det här inlägget blev lite virrigt, precis som vanligt, men det får ni vänja er vid, jag är ganska virrig nu för tiden, men så är det när man är nybliven mamma!

Fullt upp!

2011-05-20T21:01:00.004+02:00

Oj oj oj vad jag har haft fullt upp! Har varit hemma i en vecka nu!

Min älskade syster har varit här hela veckan och underlättat massor för mig, hon har praktiskt taget varit min betjänt, hon har gjort allt i hemmet och även tagit hand om lilla Lara. Imorgon åker hon tillbaka till Uppsala, det kommer att kännas tomt utan henne och lille Biyan.

Han har haft hatkänslor för mig, iaf de första dagarna. Han drog mig i håret, och gav mig hatblickar, röt åt mig m.m.

Han blev arg över att jag inte hade tid för honom och inte gosade lika mycket som jag brukar med honom och för att jag bar på Lara istället för honom, men jag tog mig tid och nu är vi tillbaka där vi brukar vara, nu älskar vi varandra!

Jag kan fortfarande inte tro att jag är mamma eller att hon är min, känns overkligt. Kärleken jag känner för henne bara växer och växer, undrar om den ens kan bli starkare än vad den är nu?

Mammas lilla hjärtegryn, hon är verkligen mitt allt nu!

Bjuder på en bild på mina två favoriter.

Dagens

2011-05-20T09:40:00.001+02:00

"Man kan botas från sin sjukdom, inte från sitt öde."
Kina ordspråk

Lycka och sorg på samma gång..

2011-05-13T21:42:00.006+02:00

Jag vet inte riktigt hur jag ska skriva detta inlägg..

Veckan började med en fruktansvärd smärta som sinade ut och ersattes av en oerhörd lycka, fick min lilla dotter söndag den 8 maj. Det var en helt otrolig upplevelse, jag var så slut efter förlossningen att jag knappt kunde titta åt min dotter, hade inga krafter kvar. Det tog nästan 17 timmar, jag pinade mig igenom 11 timmar utan bedövning, sen ville jag bara dö och gav upp och tog EDA. Till er alla som har en förlossning framför er, plåga er inte, ta all hjälp ni kan få. Jag vet att kvinnokroppen är till för att föda, den ska klara av det, men varför plåga sig när man kan underlätta saker och ting? Köra slut på sig själv till den grad att man inte ens kan visa känslor när bebisen väl tittat ut.

Jag är mamma nu, och jag har inte riktigt fattat det ännu, jag tittar på min dotter och kan bara inte förstå att hon är _min_! Hur kan något så fint vara mitt? Kanske är hon så fin i mina ögon, just för att hon är min, helt perfekt! Och hur kunde hon leva i min lilla kropp, det är verkligen fascinerande, livets underverk!

Hon föddes som sagt på söndag kväll och vi kom inte hem från sjukhuset förens idag.

Precis när man ska till att verkligen njuta av sin lycka blir man ännu en gång påmind om hur skört livet är och hur snabbt någon man älskar kan slitas ifrån en och vilken lögn vi lever i. Ena dagen gråter man av lycka över att ett nytt liv kommit till världen, nästa dag gråter man av sorg över att ett liv slocknat, en helt meningslös död.

Igår morse fick jag ett samtal, ett samtal jag önskar att jag aldrig fick..
Min 23åriga syssling hade dött i en trafikolycka kvällen innan.
Jag bröt ihop mitt i matsalen på BB, barnmorskan kom och tog lilla Lara så jag fick gråta lite i fred utan att göra henne ledsen.. Det gjorde så ont, och det gjorde extra ont nu, då jag nyss fött en liten prinsessa som har hela livet framför sig.. Jag började tänka på hans mamma, och hur orättvis världen är.. Varför ska man bära på ett barn i magen, gå igenom ett helvete för att få den till världen, ta hand om barnet till vuxen ålder och sen från ingenstans förlora det?

Det känns så overkligt, en kille som var full av liv och lycka, en kille som alltid höjde upp stämningen, en kille som älskade sina nära och kära över allt annat, en kille som var mån om sina släktrelationer. Det lös om honom när han kom in i ett rum, i hans närhet kunde man inte ha tråkigt, han hade alltid ett leende på läpparna, och nu är han borta, bara sådär..

Det är så orättvist, och nu när jag är mamma, kan jag se saker och ting från ett annat perspektiv, det hemskaste som finns måste vara att överleva sina egna barn. Bara tanken av att det ska hända ens barn något, sliter hjärtat i bitar, fryser blodet i ådrorna till is..

Jag är så ledsen och jag har så svårt att tro detta, han skrev ju till mig på facebook och grattade mig för Lara för bara nån dag sen. För några veckor sen pratade vi om att han måste komma till Sverige(han bodde i Tyskland) och hälsa på när min lilla dotter föds.

Strax innan mitt bröllop hade han brutit foten, den hade inte läkt helt och han hade bandage runt den, men detta hindrade inte honom från att dansa ihjäl sig, han dansade med mig och runt mig hela kvällen.. Jag vågar inte ens titta på min bröllopsdvd, han finns med i varje bild.

Det gör ont, jag vill inte tro att det är sant och jag har inte fattat det ännu heller. Jag är så ledsen över att jag inte kan närvara på hans begravning, jag hoppas att han tittar ner från där han är och förstår mig och jag hoppas att han är på en bättre plats nu och sprider sitt solsken, älskade och för alltid saknade Burkay Yüksel, du kommer alltid att leva vidare i mitt minne och mitt hjärta..

Vila i frid..

Burkay och jag..

Mitt lilla hjärta, alldeles nyfödd

Nyfödd liten prinsessa

2 dagar gammal, myser med pappa

2011-05-08 kl 22.30, föddes min älskade Lara

2011-05-11T12:01:00.001+02:00

Sjuka tankar!

2011-05-05T18:29:00.003+02:00

Jag har börjat drömma och tänka konstiga saker igen, det hade upphört ett tag, men nu är det tillbaka. Tänker mycket på döden igen och hur skört livet är. Vilken fejkad värld vi lever i och att alla bara känns som en stor lögn på nåt vis. Man föds, växer upp, kommer människor nära för att sen förlora dom när man minst anar det. Nu när jag tänker dessa tankar, så vågar jag knappt tänka mig någon i min närhet som död, då känns det, precis som jag skrivit tidigare i bloggen, som om jag framkallar den personens död bara genom att tänka tanken.

För några dagar sen var en vän till mig här och kollade på barnrummet och bebis kläder. Hon sa att det var otur att köpa så mycket saker innan bebis var född, jag vet att det är gammal folkskrock, men sedan dess får jag för mig att jag kanske inte får se mitt lilla barn.

Sjuka tankar, mycket hormoner och less på att vara gravid nu, blir ju nästa psyk bara av att sitta ensam hemma och tänka. Jag försöker att aktivera mig och göra saker, men nu senaste dagarna känner jag mig bara trött och lat, sedan får jag dåligt samvete för att jag inte gör något och börjar städa.
Kanske borde gå upp och köra en storstädning igen, det blir så dammigt snabbt, man blir knäpp, särskilt nu när solen skiner oftare än innan, man dammar av och efter fem minuter känns och ser det lika skitigt ut igen!

Nu blev det ännu ett vimsigt inlägg, men skyller på mina graviditetshormoner, hoppas ni har överseende med detta kära läsare..

Graviditetskalender, vilket datum är säkrast?

2011-05-03T11:58:00.003+02:00

Vilket datum ska man gå efter egentligen, när det gäller graviditetskalendern? Enligt mina egna beräkningar, och sista lingonveckans första dag så är beräknat förlossningsdatum 7 maj, och enligt ultraljudet är det 14 maj.

Så enligt mina egna beräkningar är det 4 dagar kvar till beräknad förlossning.

Egentligen kommer ju bebis när den känner för det, men om man ska vara riktig petig så borde ju ens egna beräkningar vara säkrare, då ultraljudet bara gör en ungefärlig beräkning genom att mäta bebisen, och sedan räknar ut ett snitt på hur stora eller små andra bebisar varit i det skedet? Eller är jag helt ute och cyklar nu?

Dagarna går iaf jättesegt!

15 dagar kvar

2011-04-29T13:10:00.003+02:00

Nu är det 15 dagar kvar till BF.

Tiden går inte lika snabbt som innan.

Jag har beställt hem hallonbladste och druckit det i 2 dagar nu, det ska tydligen förbereda livmordern inför förlossningen och mjuka upp, det hjälper även livmodern att dra ihop sig efter förlossningen om man fortsätter dricka det även efter förlossningen.

Det måste vara äkta hallonbladste utan tillsatser, man kan även lägga in hela nejlikor, det hjälper också kroppen inför förlossningen.

Detta te ska även hjälpa kroppen att läka och inte blöda så mycket.

Få se om detta stämmer, jag återkommer om detta efter BF. :)

Har någon av er läsare testat detta innan BF? Hur gick det för er, hjälpte det?

Fråga från en läsare.

2011-04-20T21:32:00.004+02:00

Tänkte besvara en fråga jag fick från en anonym läsare i ett inlägg idag, frågan lyder:

"Hej Gulay,

Jag tänkte fråga dig en grej, när man gifter sig är det mer romantiskt eller är det mer romantiskt när man är pojkvän/flickvän/fästman etc? För jag har fått intrycket av att alllllt romantiskt går bort när man är gift? Kan inte du berätta om en vanlig vardag som gift? Om du och bulent spenderar egentid? Om ni går ut? Eller ja kanske köper han blommor sådär spontant?

MVH
Förvirrad tjej"

Oj oj oj, det är nog ganska olika för alla tror jag. Det är två helt olika saker, och båda är bra att uppleva, det blir ju helt annat när man flyttar ihop än när man knappt såg varandra pga distansen innan, i vårt fall.

Nu är inte Bulent så romatisk av sig, eller han har rättare sagt ingen tid att vara det, då han jobbar så konstigt timmar och när han väl är ledig är han helt slut vissa dagar. Men vi försöker hitta på saker, gå på bio, äta ute, titta på film hemma, fiska osv.

Vi har en favorit Restaurang i Gävle som vi brukar åka till och äta på så fort vi får chansen, vi var där senast i måndags och vi planerar att åka dit med vår lilla dotter så fort hon föds.

Att köpa blommor, det är han väldigt väldigt dålig på, har bara fått blommor en enda gång av honom och det var när han kom och bad om min hand. Den biten skulle jag vilja att han bättrade sig på :)

Bulent är en spontan och rastlös människa som inte gillar att bara sitta inne och tråka, så hade vi haft tiden, då vet jag vi hade gjort betydligt mer saker tillsammans, än vad vi gör nu.

Allt romantiskt dör bara om man tillåter det att dö, man ska inte vara allt för bekväm bara för att man gifter sig. Vissa slutar helt att ta hand om sig, bara för att dom är gifta, så ska man inte göra. Visst kan man gå runt och ha vissa dagar när man verkligen inte orkar fixa sig och gå runt med myskläder hela dagen, man är ju trots allt bara människa och kan ha dåliga dagar. Det viktiga är att inte hamna i en ond liten cirkel och vara kvar i dessa "dåliga" dagar för länge.

Man behöver inte sminka sig och klä upp sig hela tiden, men att se fräsch är väldigt viktigt!

Även om man inte orkar gosa och vara puttignuttig var eviga dag, så räcker det med små saker, så som att hålla handen när man tittar på film, en puss på kinden spontant då och då, små saker som dessa betyder oftast mest.

Att hålla ett äktenskap vid liv är ingen dans på rosor, särskilt inte i början, det tar ett tag innan man vänjer sig vid varandra och lära känna varandra ordentligt, det blir mycket gnabb i början, små onödiga saker, då gäller det att inte ge upp, för det blir bättre, jag lovar :)

Man lär känna varandra på ett helt annat sätt när man väl flyttar ihop, vissa dagar kan man känna och tänka:

"Herregud, vad har jag gett mig in på, ska jag verkligen leva med den här människan i hela mitt liv? Gjorde jag verkligen rätt val genom att gifta mig med henne/honom?"

Bli inte rädd då, även detta är jättejättenormalt!

Så svaret på din fråga är egentligen ganska enkel, allt hänger på dig själv och hur du vill att det ska vara.

Bli inte för bekväm, det är lätt att gifta sig, det svåra är att få det att funka efter bröllopet, det gäller att hålla äktenskapet vid liv, att hålla duvan i sin hand, inte klämma för hårt och kväva den och inte heller hålla den för löst så den flyger iväg.

Hitta en balans, och den balansen hittar man med tiden, det tar ett tag och man går igenom många eldar, men det är värt allting när man väl funnit den.

Kommunikation är även a och o, stör du dig på något, så säg det, sopa inte saker och ting under mattan, det är det värsta man kan göra.

Lycka till och hoppas att du har fått svar på det du ville veta, annars är det bara att fråga vad mer du undrar över så försöker jag svara så gott jag kan.

Dagens citat

2011-04-20T00:55:00.000+02:00

En del människor ser saker som de är, och säger ”Varför?”
Jag drömmer om saker som aldrig varit, och säger ”Varför inte?”

28 dagar..

2011-04-16T22:19:00.003+02:00

Nu är nästan allt på plats, bara min lilla bebbe som fattas. Har tvättat hennes kläder och sängkläder, packat hennes BB-väska, ska packa min också imorgon.

28 dagar kvar, men bebis kan komma när som helst, så nu längtar jag så otrolig mycket, vill bara ha henne här, gosa med henne, se henne, klä upp henne..

Hennes nappar med hennes namn på har också kommit, men jag beställde inte latex, så nu vet jag inte om jag gjorde rätt eller inte, latex är ju mjukare, får hoppas hon tar dom nappar jag köpt, annars är det bara till att beställa nya..

Fick hem skötbordet igår, jättefint :)

Alla grejer vi köpt hittills är vita, kanske lägger upp en bild på hennes rum, sen när allt är på plats ordentligt, hon ska ju ligga i sin vagga på vårt rum till att börja med, därför står bara hennes säng där, men ska beställa en jättefin sänghimmel till den,

Oj oj oj, så mycket tankar, så mycket att göra, försöker rensa bort så mycket som möjligt.

Barnrummet ser så roligt ut, det skulle ju vara mitt s.k studierum innan, så nu är halva sidan möblerad med skrivbord och hylla med massa juridikböcker, och ena sidan med min lilla dotters grejer, önskar nästan att man hade ett till rum nu, så man kunde inreda rummet precis som man ville.. Vill inte ha skrivbordet och hyllan där, passar inte in. I värsta fall får Bulent bära upp det till vinden tills jag börjar skolan igen om ca 1år..

Mm, vimsigt inlägg igen, känner mig stressad, det märks nog på denna text.

www.pricly.se - handla billigt online!

2011-04-11T01:50:00.001+02:00

http://www.pricly.se/

GRYM SÖKmotor för alla shopping sugna! Använd denna sökmotor när ni ska shoppa på nätet :) Använd den om ni inte ska shoppa heller, klicka runt på de olika butikerna och inspireras!

Har hittat det mesta av min lilla dotters grejer via denna sida, hur billigt och bra som helst!

Men återkommer mer om detta senare.

Höll på att bli riktigt blåst idag när jag skulle köpa en sak.

Åt jordnötter..

2011-03-31T23:49:00.004+02:00

Mår jättedåligt nu, för några dagar sen åt jag en snickers och idag åt jag ungefär en liten näve jordnötter. Har jättedåligt samvete, då man ska undvika jordnötter under graviditeten, men hade ett sånt sug att jag inte kunde hålla mig. Alla runt omkring mig åt jordnötter och det luktade jordnötter i hela lokalen.

Jag brukar aldrig äta jordnötter annars, eller ens bli sugen på det.

Hoppas att det inte gjorde nåt denna gång.

Förlåt lilla bebis..

"En del experter tror att man kan minska risken för att allergiska reaktioner utvecklas hos barnet genom att undvika kända allergener, som jordnötter, under graviditeten. Det finns däremot inte tillräckligt mycket forskning som stöder detta för att utfärda fasta riktlinjer."

Källa:

http://se.babycenter.com/pregnancy/nutrition/foodsafety/peanutsexpert/

Dagens citat

2011-03-30T16:11:00.000+02:00

" Att vara ensam är skönt när man önskar vara det, men inte när man är tvungen att vara det."

-Annette Kolbi

2011-03-27T03:38:00.003+02:00

Läste denna artikel på aftonbladet idag.
Hur kan en gammal man vara död i 3års tid utan att någon saknar honom eller märker att han är borta? Hur kan en gammal människa bli så ensam? Jag förstår inte, jag vill inte förstå. Vad kan vara värre än att vara gammal och helt ensam? Att inte ha någon som ringer eller knackar på dörren, ingen som bryr sig om en.

Jag funderade ett tag på det här, antingen måste denna man varit en väldigt dålig pappa/farfar/morfar/bror osv, eller så har verkligen vissa människor i detta land blivit kallare än landet vi bor i.

Hur kan man vara så känslokall? Hur kan man lämna någon åt sitt öde på det viset, och en gammal människa? Vi föds som bebisar och dör som bebisar, en gammal människa behöver lika mycket uppmärksamhet som ett litet barn. Vad ensam och olycklig den här mannen måste ha varit.
Hur dålig en människa än är, förtjänar den verkligen att bli behandlad så?
Ja, kanske, det beror nog på vad människan ifråga gjort, men någon måste ju den personen varit snäll mot i sitt liv? Eller är det verkligen möjligt att bli så ensam och ogillad?
Man kan spinna vidare hur mycket som helst på detta och spekulera.. Jag säger lite emot mig själv, ena stunden tycker jag synd om mannen och skriver att ingen förtjänar ett sånt öde och nästa stund skriver jag att människor som inte är snälla kanske förtjänar det, att dö ensamma och bedrövliga.

Nu vet vi inget om denna man, men om man tänker allmänt, så antar jag väl att det alltid finns två sidor av en berättelse, en historia bakom allt.. Som man bäddar får man ligga, man gräver sin egen grav under sin livstid och när man väl kommer till insikt om vad man egentligen gjort, om man varit ond och elak, då kanske det är försent och man får dö ensam.

Tragiskt verkligen, jag blir jätteledsen när jag tänker på det, när jag ser och läser om ensamma människor.

Jag hoppas att varken jag eller någon av mina nära och kära hamnar i en sån sits, eller min lilla bebis, min lilla dotter.
Vilken värld hon ska födas till! Nu blir jag ännu mer orolig, hur ska jag kunna skydda henne mot allt ont? Är det ens möjligt?

2011-03-24T22:34:00.004+01:00

Nu har jag inte skrivit på några dagar igen, jag får så dåligt samvete hela tiden för det..

Jag har varit i Uppsala och hälsat på min lilla godis Biyan, han har blivit så himla söt, gör så gulliga miner, ett riktigt busfrö och charmtroll :)

Jag längtar så mycket efter min lilla dotter, men samtidigt känner jag lite panik över att det börjar närma sig, inte för förlossningen, den är jag inte så orolig för och det kan jag tacka programmet "en unge i minuten för". Det ser inte så hemskt ut när man tittar, iaf inte i måndags. Jag börjar gråta varje gång bebisarna tittar ut och föräldrarna får sitt lilla barn i famnen, vilken underbar känsla!

Det jag är orolig över ansvaret, att ha ansvar över ett litet knyte som är helt bunden till dig, en liten flicka som kommer att vara en del av mig hela mitt liv, min lilla svans i flera år framåt. Jag är orolig för världen hon ska födas till, orolig över att jag inte alltid kommer att kunna skydda henne från allt ont i världen. Orolig över att jag inte ska kunna ge henne allt jag vill, men jag ska försöka och göra mitt bästa för att ge henne ett så fint liv som möjligt, jag och Bulent tillsammans.

Oj oj oj, vi ska bli föräldrar!

Nu börjar man förstå det mer och mer, det börjar bli mer verkligt, magen har börjat bli riktigt stor.

Min lilla tös har börjat bli stark och sticker ut lite kroppsdelar här och där, jag kan ej se vad det är som pucklas ut på magen, men gissar på att det är hennes armbåge eller knän, känns så. Härom dagen tog jag nästan tag i det jag tror var en liten armbåge och följde den med handen när hon flyttade den, mysigt! Mammas lilla sockertopp!

Det här inlägget blev lite bökigt, men det finns så mycket tankar och min hjärna fungerar inte riktigt som den ska just nu, känns som att hjärnan är ett stökigt rum som man bara kastat in allt i. Det är svårt att få fram det man vill från detta stökiga rum, man gräver och gräver, till slut blir det som det blir, men ni får ha överseende med detta, tydligen blir man såhär vimsig när man är med barn och tydligen ska det bli värre när bebis kommer ut, men det återstår att se.

Bjuder på två bilder på mig och lille Biyan.

2011-03-19T00:37:00.001+01:00

Du är i vecka: 33
Du är i månad: 8
Antal graviditetsveckor och dagar: 32 veckor 0 dagar
Antal dagar kvar till förlossningen: 56

Herregud, nu är det inte långt kvar!

Panik och lycka!

Viktnojja?!

2011-03-18T02:26:00.002+01:00

Är jag knäpp som blir nojjig över min vikt nu när jag är gravid?

Jag har aldrig varit typen som nojjar särskilt mycket över vikt eller typen som bantar, jag har alltid prioriterat mat, och ätit allt det jag vill äta för stunden utan att ha dåligt samvete över det.

Jag tycker inte att en tjej ska vara trådsmal, utan man ska ha lite former, inte banta ihjäl sig så man ser sjuk ut.

Jag skäms över att jag känner som jag gör, jag vill absolut inte trampa någon på tårna eller få någon överviktig person som läser detta att må dåligt.

Förlåt mig för att jag är så dum i huvudet och tänker dessa dumma tankar, men kan inte rå för det.. :(

Kanske är mina hormoner eller nåt, känns bara jobbigt, känner mig så tung, får ont i ryggen och svanskotan när jag är ute och går, kan inte sitta ordentligt utan att det gör ont.

Jag antar att allt detta gör så man blir nojjig, för att man inte är van att vara så tung, att känna sig så klumpig och seg..

Längtar tills min lilla dotter kommer till världen, så jag får detta överstökat så fort som möjligt.. Hoppas de sista 8 veckorna går snabbt..

Liten vagga

2011-03-11T15:55:00.002+01:00

Nu är denna beställd till vår lilla dotter :)

Tiden går så snabbt nu tycker jag, snart är det dags och det finns så mycket som ska göra innan dess.. Sängen, vagnen, bilbarnstolen och vaggen är avklarade, nu är det bara resten kvar. Massa små saker som ska inhandlas.

Jag måste börja ansöka om mammaledighet också, så man får någon sorts inkomst under tiden man är hemma, jag kanske är lite sent ute nu, har ingen aning. Jag har inte ens fått ett moderskapsintyg av min barnmorska ännu, men det kanske är min uppgift att fråga efter en, eller?

Dagens

2011-03-08T13:48:00.000+01:00

"Success is not the key to happiness. Happiness is the key to success. If you love what you are doing, you will be successful."

Dagens

2011-03-03T13:13:00.000+01:00

"Den kloka kvinnan blir glad när hon anses vacker. Den vackra kvinnan blir glad när hon anses klok. "

Källa: Selma Lagerlöf

Sjuk..

2011-02-28T20:04:00.005+01:00

Jag har varit så försiktig under hela graviditeten, verkligen försökt att undvika alla förkylda människor, men lyckades inte så bra. Jag blev smittad av en av våra vakter som jobbade i helgen, jag har aldrig mått så dåligt under en förkylning som jag gör nu. Igår natt var ett helvete, jag hade så ont i bröstkorg och skulderblad att jag grät som ett litet barn. Måste ju vara alla hormoner som gör mig så känslig, men det var verkligen olidligt, kunde varken ligga på sida, rygg eller mage, dessutom var jag ensam, vilket gjorde saken värre, började tycka synd om mig själv ännu mer då.

Att vara gravid och sjuk är nog lätt en av det värsta sakerna som finns..

Feber, ont i hela kroppen och som om det inte vore nog så kräktes jag också för en stund sen, tydligen ska det vara normalt. Blir lite nojjig nu när bebis finns, har ringt 1177 3-4 ggr, något jag aldrig skulle göra annars.

Så länge jag inte svullnar upp och har svårt att andas ska jag hålla mig hemma och dricka så mycket vätska som möjligt, var rådet jag fick..

Jag lider med mig själv och alla andra sjuka där ute, må vi krya på oss så snabbt som möjligt..

Dagens

2011-02-25T00:36:00.000+01:00

"Det uppstår tomhet där hoppet dör"

-Leonardi da Vinci

2011-02-18T23:04:00.003+01:00

Såhär stor är hon nu:

Ibland känns det som att lilla hjärtat är en liten fotbollsspelare, hon buffar och sparkar och har sig där inne i magen och det är världens mysigaste känsla. Innan var jag så rädd för den dagen hon skulle börja röra sig i magen, men nu vill jag inget annat´än att hon ska göra det.

Dagens citat:

"Det bästa sättet att göra barn snälla är att göra dem lyckliga"

-Oscar Wilde

Välkommen till världen lilla gosse :)

2011-02-17T22:25:00.002+01:00

Min älskade Nevin har fått en liten son, en söt liten plutt!

Han föddes den 16 feb kl 00.45.

Önskar vårt nya tillskott i familjen ett långt hälsosamt liv med massor av kärlek.

Jag är så otroligt glad för din skull gumman, vår lilla gosse är verkligen efterlängtad och jag är säker på att storasyster Newal vakar över er båda som en liten ängel.

Älskar er massor massor massor!

Bebis nya klänningar :)

2011-02-16T23:41:00.003+01:00

Vårt lilla hjärta har fått lite nya kläder :) Kunde inte hålla mig, hon kommer bli så socker i dessa små klänningar! Jag bara läääääääääääääängtar!

Vecka 28

2011-02-15T17:27:00.002+01:00

Nu börjar jag bli riktigt rund och tung.

Det har börjat bli jobbigt att röra på sig, att vända och vrida sig i sängen är värsta processen, och ändå har jag 12 veckor kvar! Lite orolig över hur stor jag egentligen ska bli.

Vår lilla dotter verkar trivas där inne iaf, hon har börjat bli starkar, jag känner det på hennes rörelser och små buffar.

Mammas lilla hjärta och pappas ögonsten, vi längtar efter den dagen då du kommer ut och förgyller vår tillvaro med din närvaro..

(Ja syrran, jag vet, min min är jätteful på bilden, men snälla du, koncentrera dig på lilla bebis istället när du tittar på den *puss*)

Tankar om döden.

2011-02-12T15:11:00.002+01:00

Mina senaste inlägg har handlat om farmor, om hur viktigt det var för henne att få den begravning hon ville ha. Jag är precis likadan. Jag tänker mycket på döden och hur jag vill ha det efter att jag dött.

Mina önskemål har ändrats sedan jag gifte mig. Innan ville jag begravas i en brudklänning, när jag var ogift. Det var viktigt för mig, då många tjejer drömmer om sitt bröllop och sin brudklänning, jag ville ha en fin brudklänning på mig och jag hade visat ungefär vad för modell det skulle vara för några av mina då närmaste vänner.

Nu när jag har min lilla dotter på väg, så vill jag begravs med något som tillhör henne, har jag fler barn när den dagen kommer, så vill jag ha något som tillhör dom alla, något litet, ett klädesplagg med deras doft på kanske.

Vi vet ju inte vad som egentligen händer när vi dör, vår kropp "går sönder", den går inte att reparera, men vår själ, allt som finns inom oss som inte syns, det kanske lever vidare, vad vet jag..

Jag vill att det spelas musik på min begravning, fin och lugn musik..

Jag vill inte att någon ställer in något för att jag dör, tex ett bröllop eller liknande, jag kan ju ändå inte komma tillbaka, jag är ju död och livet fortsätter.. Döden är en del av livet, precis som allt annat, det går inte att dö med de döda.

Dör jag medans min lilla dotter fortfarande är liten, så vill jag att mina föräldrar, syster och Bulent uppfostrar henne tillsammans, ingen annan..

Jag litar bara på dessa, tror ingen annan skulle kunna ta hand om mina barn lika bra som min make och min familj..

Skulle min man gifta om sig, så vill jag inte att en annan kvinna ska ta hand om mina barn, då vill jag hellre att mina barn bor hemma hos mormor och morfar. En främling skulle aldrig älska och ta hand om mina barn på riktigt, det skulle bara vara falskt.

Jag är en nojjig människa, iaf när det gäller döden, jag är inte rädd för döden, men jag är rädd för att förlora de jag älskar, det är min största skräck, det som skrämmer mig mest, men det vet ju ni redan, ni som läst min blogg från början..

Jag vill beskydda alla, alla jag älskar, jag vill att dom ska leva för evigt, men det fungerar inte i praktiken..

Min lilla farmor dog innan jag hann säga hur mycket jag älskar henne.

Jag drömde om henne idag, det var en konstig dröm och om jag inte minns fel så tjafsade vi i drömmen. Jag tänkte på henne innan jag la mig igår, jag hade önskat att faster hade svarat i telefonen när hon var på sjukhuset och jag ringde hela tiden, så hon kunde lägga telefonen mot farmors öra.

Då kanske jag hade kunnat säga till henne hur älskad hon var och att jag var på väg till henne.

Jag målade upp olika scenarion i mina tankar, om hur det kunde ha blivit, men det är förgäves, det spelar ingen roll, hänt har hänt..

Det är som sagt mycket död i mina tankar just nu.

Vi människor tar allt för givet, vi tror verkligen att alla alltid ska finnas där, vi sårar varandra och blir sårade.

En sak som jag alltid skriver och alltid kommer att skriva, ta vara på era nära och kära, berätta hur mycket ni älskar varandra så ofta ni kan, lev dagen som om den vore den sista, men låt er inte tryckas ner av människor som inte förtjänar det.

Kärlek och omtanke ska vara ömsesidig, märker ni att en människa inte gör det ni skulle göra för den för er skull, så låt bli ni också.

Vissa människor är skapta till att vara bittra egoister och det går inte att lära gamla hundar att sitta, en person måste själv inse saker och ting.

Sorgligt men sant, omge er med människor som verkligen älskar er, människor som bryr sig om er.

Livet handlar om att ge och ta, glöm aldrig det..

Vila i frid älskade farmor

2011-02-11T20:08:00.004+01:00

Idag begravdes min älskade farmor. Jag kunde tyvärr inte närvara då hon ville begravas i byn nere i Kurdistan intill sina syskon. Hon var den sista av nio stycken. Känns lite overkligt fortfarande, att lilla farmor är borta. Känns som att hon är i Avesta hos faster fortfarande och bara ett telefonsamtal ifrån mig.

Jag har inte pratat med mamma eller pappa idag, men jag hoppas att allt gick som det skulle och att farmor fick en fin begravning och att det inte var allt för kallt där nere.. Hon sa alltid att hon inte ville dö på vintern, att hon inte ville att någon skulle frysa om sina händer på hennes begravning.

Jag kan höra hennes skratt, farmor skrattade mycket, det var alltid så lätt att få henne att skratta, hon var en gumma som tålde alla sorts skämt, hon blev inte arg eller sur över saker så lätt, det gick att skämta bort. Farmor var inte långsint alls, det är inte pappa heller och jag brås på båda.

Stackars pappa, han har nog inte riktigt fattat att du är borta riktigt än heller, han har stressat ihjäl sig sedan dagen du dog. Han har inte fått en enda lugn stund sedan den 2 feb, och det lär dröja ett tag innan han får det också..

Det har varit mycket gäster som kommit och gått för att beklaga sorgen, utan att överdriva så kom det minst 4-500 personer under de dagarna vi i familjen befann oss hemma hos faster i Avesta.

Det är fint, men det tär på ens krafter, då man nästan glömmer bort sin sorg och börjar tänka på hur man ska ta hand om alla dessa människor som kommer för att beklaga sorgen, för man vill ju att alla gäster som tagit sig tid och åkt från alla hörn i Sverige ska få en så bra vistelse som möjligt i ens hem.

Sedan har mycket av pappas tid gått till att ordna med alla papper, det är ju en process att transportera ett lik till Turkiet, i vanliga fall skulle jag hjälpt pappa mer än jag kunde, men min lilla dotter i magen har börjat växa ordentligt och alla är oroliga hela tiden och behandlar mig som om jag vore en ömtålig blomma som kan gå sönder när som helst. Mamma lät mig inte ens diska hos faster.

"Jag är gravid mamma, inte handikappad"

Var något jag sa i nästan varje mening.

Jättegulligt av alla att tänka på mitt och bebis välmående, men man ville känna sig lite nyttig när man ändå var där och hjälpa till.

Söta kära älskade saknade farmor jag hoppas att du har det bra där du är nu och att du fick den begravning du ville ha. Du var alltid så noga med att berätta hur du ville ha det när du dog.

Pappa gjorde allt för att uppfylla dina önskningar.

Vila i frid min lilla gumma, du kommer alltid att leva vidare i mitt hjärta och mitt minne..

2 feb, en dag jag aldrig kommer glömma..

2011-02-03T01:47:00.003+01:00

Jag vet inte hur eller vad jag skriva just nu, men jag känner att jag måste skriva av mig.

Idag var en svart dag, en dag jag aldrig kommer att glömma. Jag förlorade en av dom viktigaste personerna i mitt liv. Min andra mamma, min älskade kära farmor, min söta rara lilla farmor. Det känns så otroligt jobbigt och obegripligt. Jag är så ledsen över att min lilla dotter aldrig kommer att få träffa henne, att farmor aldrig fick se min lilla tös, det gör så ont. Orden räcker inte till.

Jag hann inte till sjukhuset, hon dog en timme innan jag kom fram, en ynka timme.. 60 min.. Jag missade min kära gumma, med 60 min! Jag pratade med henne för 3 dagar sen, hon undrade varför jag inte kommit och hälsat på henne, jag sa att jag skulle komma i veckan.. Jag önskar att jag hade åkt dagen efter istället, jag önskar att jag hade fått se henne, krama henne, pussa henne en sista gång när hon var i livet.

Jag pussade och kramade henne idag, men hon var iskall.. Helt livlös..

Så lätt det är, att bara dö..

Att andas ena sekunden och försvinna nästa. Min älskade farmor, jag hoppas att du har det bra där du är, och att du kände vår närvaro runt din livlösa kropp, att du kände att du inte var ensam.

Jag var min farmors flicka, hon hade massa barnbarn, men jag var hennes favorit, vi hade ett speciellt band, hon sa det alltid, till både mig och alla andra. Hon brukade säga på kurdiska:

"Tu nazliya mina"

Jag vet inte riktigt hur jag ska översätta det ordet, någon som kan, kanske kan skriva det i kommentarsfältet :(

Just nu kan jag inte tänka, det gör bara så otroligt ont.

Min farmor är borta, för alltid, hon kommer aldrig att gosa med mig, hon kommer aldrig att säga att hon älskar mig och hon kommer aldrig att skratta när jag ropar "Elif Yuksel", hon älskade när jag sa så.

Jag kommer aldrig mer kunna klämma på hennes armar och mage, jag brukade alltid klämma på hennes mjuka kropp och hon skrattade varje gång, låtsades som att hon ville att jag skulle sluta, men i själva verket älskade hon när jag gjorde så. Hon älskade när jag pussade henne via telefonen och pussade mig tillbaka. Men hon gjorde inte det sist vi pratade, det gick knappt att prata med henne då, hon var inte sig själv, hon hörde knappt vad jag sa. Hon hade blivit lite så nu senaste 2-3 månaderna, glömsk.. Det kom och gick, ena stunden var hon sig själv, andra stunden försvann hon långt bort..

Min kära farmor som aldrig glömde något, hon som var så vis och visste allting, hon hade blivit glömsk och virrig, min ståtliga farmor, hon hade krympt och blivit en svag liten gumma, det gjorde så ont att se henne så.

Här kan ni läsa lite om min kära farmor och hennes förmåga att minnas och berätta saker och ting så detaljerat att man kunde leva sig in och se sakerna hon berättade:

http://kurdishflower.blogspot.com/2007/04/farmor.html

Du är så saknad, jag hade blivit så dålig på att ringa dig på senaste tiden, jag tog dig för givet farmor, jag trodde du skulle leva med mig för evigt, att du alltid skulle finnas där..

Nu är du borta och jag hann inte berätta för dig hur mycket jag älskar dig en sista gång..

Jag älskar dig och du kommer alltid att leva vidare i mitt hjärta och mitt minne.. Och jag kommer visa min lilla dotter dom där små klippen jag filmade med min telefon när du var och hälsade på sist, innan jag gifte mig.. Jag sa till dig att jag skulle spara dom och visa dom för mitt barn om du inte hann leva tills dess, och du blev så glad..

Älskade underbara rara söta lilla farmor, hur ska jag vänja mig vid att du är borta?

Liten tös

2011-02-01T00:53:00.004+01:00

It's a girl, min lilla bebis, en liten tös..

Jag är helt slut, kom hem för en stund sen och är för trött för att skriva mer.. Skriver imorgon..

Natti..

(från 3d ultraljudet, har ej fött ännu, 15 v kvar)

Studentbostad önskas att hyra.

2011-01-28T22:37:00.003+01:00

Finns det någon som bor i Uppsala, läser denna blogg och som letar efter en inneboende, helst en kvinnligstudent, eller har något att hyra ut i andra hand till en 22årig skötsam, pedant, rök och festfri tjej?

Lämna i så fall kontaktuppgifter i kommentarsfältet, så ringer jag direkt. Jag kommer inte att publicera era uppgifter, så oroa er inte för att ert namn eller nummer hamna på bloggen.

Dagens citat

2011-01-26T01:37:00.000+01:00

"Kvinnan är starkare genom sin känsla än mannen genom sin styrka."

Källa:Honoré de Balzac

Lite mer kläder till bebis..

2011-01-24T22:07:00.003+01:00

Idag har vi varit i Gävle och shoppat lite, kunde inte hålla mig när jag såg detta, så jag köpte mer I love dad&mum-outfits till lilla bebis.

Det fanns så mycket sött, jag bara längtar tills jag får veta vad det är för kön så jag kan börja shoppa ordentligt!

Lilla bebis..

2011-01-21T03:49:00.003+01:00

Kunde inte hålla mig, beställde detta idag :)

Köpte även detta fina bäddset från Lundmyr of Sweden, 2 st.

Kärleksmums.

2011-01-20T22:46:00.003+01:00

Jag har varit sugen på kärleksmums i flera dagar, så idag orkade jag äntligen åka ner till affären och köpa de ingredienser som fattades hemma, dessutom är det första gången jag bakar kärleksmums.

Jag hittade massa recept på nätet, läste kommentarerna, stod lite blandade åsikter om vilken som var god osv, så jag blandade ihop 2-3 recept och gjorde helt enkelt det som lät godast, sen använde jag mig mycket av ögonmåttet, smakade av osv..

Nu är kakan klar, men jag blev nästan "äcklad" på det sätt som man blir när man är gravid. Du är sugen, och sen när du har det du vill ha framför dig, då vill du helt enkelt inte ha.

Så jag kan inte ens smaka på min kaka :(

Bulent får smaka när han kommer hem, får hoppas att den blev god.

Exponera sig på nätet..?

2011-01-20T18:13:00.003+01:00

Jag har funderat lite på en sak, lite extra mycket nu när jag ska få en bebis. Tänkte på det här med att exponera sig själv på nätet, som jag gör via min blogg och andra internet "kanaler" som jag använder mig av tex. Facebook.

Hur bra är detta egentligen?

Att skriva om allt som pågår i ens liv, var man befinner sig etc etc.

Känns inte alls bra, men sen tänker jag på alla söta små bebisar jag har skrivit om i min blogg. Har jag utsatt dom för detta, så är det inte mer än rätt att min lilla bebis också blir det, hur hemskt det än låter, såhär när man skriver det svart på vitt.. :/

Jag vet inte, kanske är det mammakänslorna och hormonerna som spökar nu igen och gör mig nojjig?

Men allt har en gräns, man kan dela med sig av mycket, men inte allt.

Detta är något jag har svårt att göra, what you see Is what you get, med mig.

Blir jag upprörd, glad, förbannad, ja, känslosam över huvud taget, måste jag uttrycka mina känslor i skrift, och att få lite feedback när man ändå är igång, är inte helt fel, just därför valde jag att starta en blogg från början(tycker ni läsare har blivit dåliga på det, men det är nog mitt fel som aldrig uppdaterar bloggen).

Min man är helt emot att man lägger upp massa bilder på barn på nätet, eller bilder över huvud taget, vi har lite delade åsikter där, så vi får se vad som händer när lilla bebis anländer från mammas mage till världen..

Några bilder ska jag nog allt bjuda på ändå, det vore som sagt inte mer än rätt mot er läsare som följt min blogg och mina andra små sötnosar jag skrivit om här i bloggen, så oroa er inte för det kära läsare, hur fin eller hur ful min lilla bebis än är, så kommer ni att få se en glimt av honom eller henne, det lovar jag er.

Nu när jag ändå kom in på bebis utseende, jag är så nyfiken på hur den kommer att se ut, vem den kommer likna, om den är fin eller ful. Jag drömmer mycket konstiga drömmar, ibland drömmer jag att jag föder en riktigt ful unge som knappt jag vill hålla i famnen, andra dagar är det världens sötaste finaste lilla liv jag har i famnen.. Antar att även detta har med alla hormoner i kroppen att göra, alla konstigt drömmar.

Min bebis kommer nog vara det finaste som finns, iaf i mina ögon, för det är ju frukten av min och min makes kärlek, en bit av oss båda, ett litet mirakel..

All lycka till er!

2011-01-19T01:16:00.003+01:00

Nu har Baki äntligen en ring på fingret, otroligt men sant! Den blivande bruden ser ut som en vacker docka!

Det var många som trodde att denna dag aldrig skulle komma, men nu har den det, så där fick ni som tvivlade! Jag visste att denna dag skulle komma! ;)

Önskar er all lycka och hoppas att bröllopet blir minst lika lyckat som förlovningen!

Från det ena till det andra, imorgon ska vi lyssna på bebisen hjärta! Jag längtar!

2011-01-10T18:29:00.000+01:00

"Ögonen ser saker klarare i en dröm än de föreställer sig vakna."

Källa: Leonardo da Vinci

Gott nytt år!

2011-01-01T03:27:00.003+01:00

Gott nytt år och god fortsättning allihopa! Hoppas att det nya året för med sig ingenting annat än kärlek, god hälsa, lycka och välgång!

Blommor.

2010-12-23T02:42:00.003+01:00

Jag har börjat köpa blommor till mig själv, vet inte vad som tagit åt mig men, jag kan bara inte låta bli att inte köpa en bukett med blommor när jag är ute och handlar nu för tiden..

Kanske är det lilla bebis som vill ha blommor, men fint är det, borde köpt blommor oftare innan. Jag menar, det ser ju så trevligt ut med lite rosor i vardagsrummet!

Förra buketten jag köpte var med liljor och rosor, den höll ganska länge, nu blev det bara ljusrosa rosor.

Min kära make borde uppvakta mig med blommor, har bara fått blommor en gång av honom och det var när han kom för att be om min hand, det var en jättevacker bukett.

Så kära make, jag önskar mig 3 röda rosor i både julklapp och födelsedagspresent.

Jag och bebis är inte så dyra i drift som du märker, men njut så länge det varar, snart ska det inhandlas massa massa massa grejer till lilla bebis :)

Kommer nog bli ett litet problem tror jag, när bebis kommer, min man vill köpa precis allt han ser, jag får verkligen hålla honom hårt för att han inte ska köpa saker redan nu..

Mmm, lite onödigt inlägg kanske, men skyller på mina hormoner och bebisen..

Natti Natti

2010-12-21T00:22:00.000+01:00

"Jag erkänner. Jag är rädd. Jag är livrädd. Jag är rädd för att män som skjuter föräldrar genom lägenhetsfönster i Malmö beskrivs som ensamma galningar och inte som en del av ett större högerextremt nätverk. Jag är rädd för att ingen minns rasister som tänder eld på antirasistiskt engagerade familjers lägenheter i Högdalen. Jag är rädd för nazister i Salem och islamister på Drottninggatan och fascister i vår riksdag.

Men mest av allt är jag rädd för att historien ständigt tycks upprepa sig, för att vi aldrig verkar lära oss, för att alla tecken tyder på att vår feghet och rädsla för det så kallat annorlunda är så djupt rotad att vi aldrig kommer kunna besegra den."

-Jonas Hassen Khemiri

2010-12-20T18:21:00.002+01:00

Snart är det julafton, och sedan juldagen, det betyder att jag blir ett år äldre.. 27år, 3 år kvar till 30, Jippi! Hinner iaf få en liten bebis innan dess. För 10år sedan skulle jag både ha varit klar med skolan och haft minst 2 barn vid den här tiden, men men, ingenting blir som man planerar.

Lilla bebis blir större och större, jag känner små lösa puffar nu, känns jättemysigt. Jag trodde det skulle vara läskigt, men ju mer bebis rör sig, ju mer vill man att den ska röra sig.

Min stackars man har sett en skräckbild på en gravid mage där bebisens fot nästan hoppat ur skinnet, men det kan ju inte stämma, ser ut som en ballong med en bebis fot som försöker komma ut.. Eller, händer verkligen sånt? Läskigt är det iaf och Bulent har nog fått men för livet efter att ha sett den bilden..

Dagens citat

2010-12-16T12:34:00.001+01:00

"Bäst spelar alltid den, som inte alls spelar."

-okänd

2010-12-13T14:45:00.002+01:00

Läste en intressant artikel på aftonbladet skriven av Jan Guillou, tänkte dela med mig den här, då han skrivit ner ungefär det jag tycker och tänker angående knäppgöken som sprängde sig själv.

Jan Guillou: Antidemokratin är den största terroristfaran

Återigen har en knäppgök försökt sig på islamistiskt motiverad terrorism i Sverige. Men han lyckades bara sätta eld på sin egen bil och fumla ihjäl sig själv med en bomb.
Det förra dådet av samma typ, såväl praktiskt som politiskt, riktade sig mot konstnären Lars Vilks som tänkt bestraffning för att han förlöjligat profeten Muhammed. Två Landskronapojkar försökte sätta eld på hans hus, satte dock bara eld på sig själva, fick svåra brännskador, lämnade en jacka med leg på brottsplatsen och dömdes till hårda fängelsestraff.
Det är hittillsvarande facit av den islamistiska terrorismen i Sverige. Somliga är missnöjda med det alltför magra resultatet. Följaktligen hotade Expressen sina läsare på gårdagens förstasida med mycket bättre grejer: ”FLER SJÄLVMORDSATTACKER MOT SVERIGE I JULHANDELN” – hur man nu kunde veta det.
Det var sak samma när Säpo den 1 oktober gick ut med sin kryptiska deklaration att man höjt terrorhotet i Sverige från två till tre getingar. Omedelbart kunde då Expressen intyga: ”10 TERRORISTER BEREDDA I SVERIGE” –vilket förstås var ett rent påhitt. Men ett påhitt som ingen redaktör lär åka fast för. För vem ska dementera sånt? Terroristerna? I alla fall inte de notoriska ”terrorexperterna” som alltid släpps fram i sådana här sammanhang. De håller alltid med, eller rentav höjer budet. Som när den bland journalister alltid lika populäre Magnus Ranstorp i gårdagens Aftonbladet, skam till sägandes, försäkrade att det låg en välorganiserad terrorliga bakom självsprängaren i Stockholm. Att mannen bevisligen var farligare för sig själv än för omgivningen borde tyda på motsatsen.
Men så här ser det ut i hela västvärlden. Säkerhetstjänsterna och deras särskilt utvalda medier hotar hela tiden den egna befolkningen med starkt överdrivna terrorrapporter. Politikerna hänger på och stiftar antidemokratiska lagar som diskriminerar muslimer. Att en och annan vildhjärna, knäppgök eller självutnämnd martyrhjälte då vill slå tillbaka, eller göra skillnad, som våra egna pojkar i Afghanistan säger, är åtminstone inte psykologiskt svårbegripligt.
Problemets kärna är att vi gör ont värre, bekrigar den mest utsatta minoriteten bland Europas befolkningar. Vi bekrigar dem på två sätt. Dels genom att delta i det amerikanska korståget i Aghanistan, en politik som nu bara Vänsterpartiet motsätter sig sedan Mona Sahlin vek ner sig. Dels genom allt värre lagar.
I veckan dömdes två svenskar med somaliskt ursprung för ett brott som aldrig skulle varit aktuellt om de varit vita, ”stämpling till terrorism”. Det är ett nytt brott, så Säpos talesman var mycket nöjd med domen på fyra års fängelse. Eftersom Säpo ”lagt ner stora resurser på det här fallet”. De stora resurserna bestod av telefonavlyssning och buggning under lång tid. Men trots dessa stora ansträngningar fick man inte fram bevis om förberedelse till brott, utan bara ”stämpling”.
Stämpling betyder till exempel att man talar om olämpliga saker i telefon. Fantiserar om hur man borde ”göra skillnad”, åka till Somalia, spränga sig själv tappert för någon god sak. Om man skryter över hur tuff och beslutsam man är kan det också räknas som ”stämpling”.
Hursomhelst, de två misstänkta for till Somalia. Men de gjorde inget och kom hem osprängda. Men dömdes alltså på skryt i telefonsamtal. Jag förutsätter att den förfärliga domen ändras i hovrätten. Göteborgs tingsrätt var oenig, 3–2.
Ingen vit svensk skulle dömas på det sättet. Och om en vit svensk ens åtalades för något liknande skulle det väcka enormt uppseende, protester och omfattande publicitet. Den här domen
i Göteborgs tingsrätt omnämndes inte med en rad
i de fyra kvällstidningarna och bara med trespaltiga småartiklar långt bak i morgontidningarna. Ingen ledarskribent fann skäl att protestera.
Sverige förföljer alltså personer som kan räknas som ”muslimer” i ett eller annat avseende med en lagstiftning som man får gå tillbaks till 1930-talets Tyskland för att hitta motsvarigheter till. Det är kontraproduktivt. Det ökar riskerna för att vildhjärnor och knäppgökar eller religiösa fanatiker skall få motiv att ”slå tillbaka”. Den bärande idén bakom sådan diskriminerande lagstiftning är sedan Bodströms tid att vi skall försvara demokratin genom att inskränka den. Effekten blir bara att vi inskränker demokratin, ökar på motsättningarna mellan oss vita och de andra och därmed också riskerna för terrorism. Det är så dumt att det borde vara brottsligt.
Det senaste påhittet är förbud att ”uppmana till terrorism”. Gäller inte mig, ty jag är vit. Härmed uppmanar jag till stöd åt den palestinska befrielserörelsen PFLP, som är terroriststämplad av USA och EU. Eller jag uppmanar till stöd åt Wikileaks, som starka krafter i USA har terroriststämplat. Om Aftonbladets ansvarige utgivare varit arab eller iranier hade de raderna kunnat kosta honom fängelse. Men han är vit och vi vita får skriva och säga sånt här.
Det är denna antidemokrati som utgör den största terroristfaran för Sverige. Inte enskilda knäppgökar som vill mörda sig till himmelriket.
Jan Guillou"

Dagens

2010-12-11T20:10:00.000+01:00

"Kanske har jag motsagt mig själv i kväll - men det jag har sagt står jag för."

-okänd

Dagens

2010-12-09T23:16:00.001+01:00

"Framgång ger vänner, motgång prövar dem."

källa: Pubilius Syrus

Pinsamt och fult att visa upp sin graviditet?

2010-12-08T19:34:00.003+01:00

Jag har fått lite olika reaktioner på bilder jag lagt upp på facebook och här i bloggen på mig och magen. I vissa kulturer anser man att det är något "fult" och pinsamt att vara med barn, man gör allt för att gömma sin mage och går inte gärna ut bland folk. Hela det här tankesättet har egentligen inte med kultur att göra utan det handlar mer om okunskap, trångsynthet och ren och skär dubbelmoral.

Vad kan vara finare än att vara med barn? Det är det vackraste som finns, det finaste man kan göra, att föra livet vidare, ett litet mirakel, en bit av dig och din älskade.

Jag blir lite ledsen när människor i min generation även tänker på det viset, tolka mig inte fel nu, jag blir inte ledsen över deras reaktion på det sättet att jag tar åt mig, utan jag tycker synd om dessa individer, ni borde ju veta bättre.

Varför ska man dölja sitt barn medans det ligger i magen, men skylta med det efter att det fötts? Är det inte dubbelmoral? Varför ska en människa som själv har barn döma en annan som bär på ett barn? Var i ligger skillnaden, varför är en sån person bättre än en person som stolt visar upp sin gulliga bebismage?

Ni som läser detta och har denna syn på något så fint,jag hoppas att ni ändrar uppfattning och inte lär era framtida barn era snedvridna åsikter, låt detta ohälsosamma tankesätt dö ut tillsammans med våra äldre, som inte visste eller vet bättre, oallmänbildade människor som ser frukten av kärlek som något fult och pinsamt man ska skämmas över.

Nej, jag tänker då inte gömma varken mig själv eller min mage, jag är stolt över mitt ofödda barn och detta är nog det finaste jag skapat sedan jag kom till denna värld för 27 år sedan.

Dags att bryta den onda cirkeln och vara stolta, för det är just vad det är, en ond cirkel, det som är fult och pinsamt är en individ som tänker dessa tankar och inte bara tänker, utan spottar ut sitt gift över andra.

Föreliggande moderkaka eller placenta praevia

2010-12-07T19:47:00.007+01:00

Här är vårt lilla knyte, lilla livet, allting såg bra ut och bebis verkar trivas bra i magen.

För några veckor sedan fick jag åka in på akuten, doktorn tittade då på ultraljudet och såg att jag hade en föreliggande moderkaka. Det innebär att moderkakan ligger för livmoderhalsen och gör det omöjligt för bebis att födas vaginalt, dessutom medför det risker för både mamma och bebis.

När man har en föreliggande moderkaka finns det risk för att man får blödningar, och ju större bebis blir, ju värre kan blödningarna bli och i värsta fall måste man ta sig till sjukhuset inom 15-20 min. Man får gå på extra kontroller mellan v 28-32, ibland tidigare om man får blödning tidigare, och då kan det hända att man gör akut kejsarsnitt för tidigt. I vissa fall blir man även inskrivern på sjukhuset den sista tiden för att behålla bebis så länge som möjligt i mammas mage, då läkarna kan stoppa blödningarna som uppstår när bebis sparkar på moderkakan och orsakar blödningarna. Min kusin gick igenom detta med sin lilla son, hon fick bo på sjukhuset i 3månader, fick stora blödningar många ggr och var nära att förblöda sista gången innan hon blev inlagd.

Detta har jag gått runt och oroat mig för senaste veckorna, men idag fick vi veta att lilla bebis mår bra och att moderkakan har förflyttat sig, allt ser normalt ut.

Det var som en tung sten lyftes från mina och Bulents axlar, vi har varit så oroliga.

Jag visste inte om jag skulle skriva om detta på bloggen innan, men nu när allt är bra, tänkte jag att det vore bra om jag skrev det, så andra mammor i min sits kan hitta och läsa detta, det kanske är en liten tröst om att det faktiskt kan bli bra trots att man får en blödning under v 16. Doktorn sa till mig att det inte kommer att vara någon skillnad idag på ultraljudet, att två veckor är för kort tid för att det ska hända saker, men det var det tydligen inte.

Jag vilade mycket och låg mest i soffan och det hjälpte.

Jag googlade som en galning på olika forum och läste allt jag kom över om föreliggande moderkaka, jag hoppas verkligen en orolig själ hittar hit till min blogg, jag hade behövt läsa något liknade, för det har inte varit kul att gå runt och vara orolig.

2010-12-06T13:09:00.001+01:00

"Barn tänker inte på den tid som gått eller den tid som kommer. De njuter av ögonblicket, vilket få av oss gör."

- Jean de La Bruyére

2010-12-04T21:00:00.002+01:00

Om några dagar ska vi på ultraljud, förhoppningsvis får vi veta vad bebis har för kön, så jag kan börja köpa smått och gott till mitt lilla hjärta!

Jag har sett mitt barn röra sig i magen, men det är första gången för Bulent, ska bli kul att se hans reaktion.

Han har ju sett två bilder på bebis, men dom var inte så tydliga, och det är nog inte samma sak som att se bebis live.

För mig är graviditeten verklig nu, magen börjar sticka ut och jag känner mig som en liten björn när jag går, även trots att jag inte gått upp i vikt särskilt mycket.

Vi ska bli en familj, helt otroligt!

Nu till något helt annat, jag har lagt till lite nya "gadgets" på bloggen, nu går det att söka i själva bloggen och även se vilka av mina inlägg som är populärast. Jag läste lite gamla inlägg igår, oj oj oj, vad tiden har gått snabbt och vad saker och ting har skett snabbt egentligen.

Skulle nog aldrig tro att jag skulle bli gravid så snabbt efter att vi gift oss, även om det var något jag innerst inne ville, bli en ung mamma.

Vet inte om jag kan räknas som en ung mamma just nu, i min lilla värld och fantasi skulle jag ha haft 3 barn vid det här laget, iaf när jag var 14 år och tänkte 10 år framåt i tiden.

Ingenting blir som man tänkt sig :)

Bebis 18 v

2010-12-02T22:33:00.004+01:00

Tänkte bjuda på en liten bild idag på mig och bebis :)

(bilderna på golvet ska hängsa upp, utifall att någon bryr sig och undrar)

2010-12-01T17:07:00.000+01:00

"Livet består inte av att ha bra kort på hand utan av att spela dem man har väl."

Källa: Josh Billings

2010-11-30T20:14:00.003+01:00

Nu känner jag lilla bebisen i magen på riktigt, innan var jag osäker på om det var bebis eller inte, men nu vet jag :)

Känns helt otroligt, men lite läskigt på samma gång. Det läskiga är att det finns något som växer inom mig, något levande, det är fascinerande med ändå läskigt, fast på ett bar sätt.

Dagens citat:

"Den som inte värdesätter liv, förtjänar det inte."

Källa: Leonardo da Vinci

Liten fråga.

2010-11-26T20:10:00.003+01:00

Fick en fråga om vad jag anser om att min man reser själv, tänkte besvara den frågan med ett inlägg här istället för kommentarsfältet.

Jag har inget emot det så länge det gäller affärer, jag skulle egentligen ha följt med på sista resan, men det gick inte. Nästa resa ska jag följa med på, om jag får av min läkare.

Det var inte så farligt förra gången han reste, då var han bara borta i 3 dagar, men denna gång kändes det mycket tomt och ensamt, så inga fler långresor utan frun :)

Nu är älsklingen hemma igen, där han hör hemma med lilla bebis och mig och det känns jätteskönt!

2010-11-25T14:48:00.003+01:00

Min älskling är tillbaka och jag har sett mitt lilla barn för första gången!

Det går inte att beskriva känslan, att se det lilla undret röra sig i magen, se små händer och fötter, ett litet mirakel som gör volter i magen, i _min_ mage! Helt ofattbart!

Nu saknar jag min lilla bebis mer, hoppas att allt går som det ska och lilla bebis snart lyser upp vår tillvaro med sin underbara närvaro.

Men vi har en lång vinter framför oss, min lilla bebis kommer till våren, vi får hoppas att tiden går snabbare än vanligt, iaf tills mitt lilla barn kommer, och sen vill jag att tiden står stilla så jag kan spendera så mycket tid som möjligt med lilla hjärtat!

Oj oj oj vad mamma älskar dig redan, pappa också! :)

Dagens citat

2010-11-22T02:40:00.000+01:00

"Alla djur, utom människan, vet att livets huvudsakliga mening är att man ska njuta av det."

Källa: Samuel Butler

Underbart med snö!

2010-11-20T17:59:00.004+01:00

Det har snöat lite tidigare, men idag tar priset, helt underbart!

Det är vitt och "pudrigt" överallt, snön faller ner och det enda som fattas är en öppen eld hemma.

Jag skulle kunna titta ut genom fönstret hur länge som helst utan att tröttna på den fina utsikten.

Det är sånt här väder man vill ha på julafton.

Jag skulle kastat mig i snön och gjort snöänglar, precis som jag gjorde förr när det snöade såhär, men det kanske blir lite för kallt för bebis och jag har inga täckbyxor, så det får bli nästa vinter, då ska jag göra snöänglar med mitt lilla barn istället!

Just nu jobbar jag lite istället för maken, känns jättekul att ha något att göra!

Älsklingen är på Malta och kommer hem om några dagar, känns jättetomt hemma, det är nästan så att man inte vill gå hem.

Bebis bara växer och magen börjar synas ordentligt nu..

Jag är i 4:e månaden! Otroligt vad tiden går snabbt!

Dagens

2010-11-19T02:33:00.001+01:00

"Det är den som går vilse som finner de nya vägarna."

källa: Niels Kjaer

My name is Khan

2010-11-17T02:30:00.003+01:00

Vilken otroligt bra film, jag har inte sett en så bra film på bra länge.

Jag har inte gråtit så mycket sen Braveheart. Tänk om världen vore fylld med fler som Khan, vilken underbar plats det skulle vara att uppfostra sina barn på. Alla främlingsfientliga människor borde se den här filmen. Skillnaden mellan oss människor är inte huruvida vi är svarta, vita, gula, asiatiska eller om vi är muslimer, kristna, judar, hinduer osv. det som skiljer en människa från en annan är om den är god eller ond.

Har ni inte sett denna film, så se den NU!

Budskapet i filmen är något jag kommer att föra vidare till min lilla bebis och när bebis är stor nog att förstå, så ska bebis och jag sitta tillsammans och se denna film.

Detta är en film man borde få se i skolan i utbildningssyfte.

Man brukade, iaf på min tid, få gå på bio med skolan, se filmer med ett bra budskap, detta är en sån film, en film alla barn borde få se i utbildningssyfte, en film som bör diskuteras, särskilt i en tid som denna, då ett främlingsfientligt parti tog sen ända in i riksdagen.

"My name is Khan, and I'm not a terrorist"

Se den!

"Det finns två sorters människor, Goda och Onda. Det lär Rizvan Khans mamma honom den dag han berättar för henne om en diskussion han hört på gatan. Diskussionen handlade om hur hemska och elaka hinduer var. Rizvan Khans mamma berättar för honom att det inte går att se skillnad på goda och onda. Det finns varken någon färg eller religion som avgör vilken sorts människa du är."

Vecka 15.

2010-11-12T17:21:00.002+01:00

Det var länge sen jag la upp bilder, så tänkte bjuda på en idag. Lite dålig kvalitet på bilden, men den duger. Nu börjar det synas på riktigt

att jag har en liten bebbe i magen.

Min bebis är i vecka 15, om 5 veckor har jag halva graviditeten kvar, tiden går snabbt!

Jag är fortfarande orolig inför bebisens ankomst, men hoppas att den känslan släpper med tiden.

Här är iaf en bild på mig och lilla bebis:

Dagens citat

2010-11-07T17:45:00.001+01:00

"Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv."

Idag har jag en dålig dag, har en smyg-huvudvärk, orkar inte ens klä på mig, går runt i mjukis. Men det är söndag idag, då får man gå runt och bara vara, eller?

Kurdishflower

Politiskt deprimerad.

Vi har haft kniven mot strupen!

8 månader idag!

Årets citat

Dagens citat

Dagens

Dagens

Dagens

Dagens

Dagens

Turkisk reporter bekräftar kurdiska nyheter!

Insamlingen till Van av vår släkt(uppdaterat)

Jordbävningen i Van..

Dagens citat

Vår andra bröllopsdag..

Vila i frid lilla ängel..

Dålig skräckfilm eller verklighet?

Svar på kommentar.

Förinta psykopater?

Tillbaka!

Tråkig?

Semester!

28 augusti, Laras första ord..

Dagens citat

Borta med vinden..

Dagens

Lara

Barnen i Afrika.

Saknar farmor..

Finn styrkan inom dig

Dagens..

Ännu en svart dag.. 29 juni 2011..

Dagens

Mammas lilla skatt..

Gästinlägg av Bulent

Min lilla bebis?

Fullt upp!

Dagens

Lycka och sorg på samma gång..

2011-05-08 kl 22.30, föddes min älskade Lara

Sjuka tankar!

Graviditetskalender, vilket datum är säkrast?

15 dagar kvar

Fråga från en läsare.

Dagens citat

28 dagar..

www.pricly.se - handla billigt online!

Åt jordnötter..

Dagens citat

Viktnojja?!

Liten vagga

Dagens

Dagens

Sjuk..

Dagens

Välkommen till världen lilla gosse :)

Bebis nya klänningar :)

Vecka 28

Tankar om döden.

Vila i frid älskade farmor

2 feb, en dag jag aldrig kommer glömma..

Liten tös

Studentbostad önskas att hyra.

Dagens citat

Lite mer kläder till bebis..

Lilla bebis..

Kärleksmums.

Exponera sig på nätet..?

All lycka till er!

Gott nytt år!

Blommor.

Dagens citat

Jan Guillou: Antidemokratin är den största terroristfaran

Återigen har en knäppgök försökt sig på islamistiskt motiverad terrorism i Sverige. Men han lyckades bara sätta eld på sin egen bil och fumla ihjäl sig själv med en bomb.

Dagens

Dagens

Pinsamt och fult att visa upp sin graviditet?

Föreliggande moderkaka eller placenta praevia

Bebis 18 v